tag:blogger.com,1999:blog-40348707443156001442024-03-12T05:52:09.640+01:00ALKARTERRIAlkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.comBlogger46125tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-71158835580028060372024-01-20T11:50:00.004+01:002024-01-20T12:42:49.134+01:00LH, DBH eta BATXILERGOA zikloak dira<p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Gehienbat gaztetxoei baina hainbat guraso eta
irakasleri ere barra-barra entzun ohi diet urlia laugarren LHn (4. LHn), sandia
hirugarren DBHn (3. DBHn) edota berendia bigarren batxi(llerrea)n (2. BATXI(LLERrea)n)
dabiltzala. Eta, halakoetan, berehala zuzentzeko gogoa ematen badit ere,
normalean ez dut ezer esaten, lankide lagun batek dioenez, nahikoa baitute
euskaraz behintzat esatea, eta zuzentzeak erdarara jotzera bultza ditzake. Dena
dela, hiru multzo horietako batek zuzen erabiliz gero, agian gainerako biek ere
zuzen lerabilkete, ezta?</span></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwJWouJ3PL7U919T481MprZCxQt0vcol3FvY6EZcUH-N90sWf9GCx40_hRCfzXLRNK3cE5bM7ejfWEbROxtJ8PdTZHoSBUyo2cdyMjK_fJObW-FkiyZKcGZkhYmSUR0tHNyYsfRqVnp2VPO0YP1O3bCCgXgfJjqihkRLTno7s8bVjY1ZGivjmyRJAorIc/s550/DBH2.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="237" data-original-width="550" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwJWouJ3PL7U919T481MprZCxQt0vcol3FvY6EZcUH-N90sWf9GCx40_hRCfzXLRNK3cE5bM7ejfWEbROxtJ8PdTZHoSBUyo2cdyMjK_fJObW-FkiyZKcGZkhYmSUR0tHNyYsfRqVnp2VPO0YP1O3bCCgXgfJjqihkRLTno7s8bVjY1ZGivjmyRJAorIc/w520-h224/DBH2.jpg" width="520" /></a></div><p></p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU">Kontua da
“garrentasuna” euskaraz ondo adieraztea kostatzen zaigula euskaldunoi, antza.
Horra hor zer-nolako kaka-nahastea dugun hamarkadekin, eta zenbatetan entzuten
dugun “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">larogeigarren hamarkada (80.
hamarkada)</i>”, esaterako, “laurogeiko hamarkada (80ko hamarkada)” behar
lukeenean. Dirudienez, irakaskuntzako zikloekin ere beste horrenbeste gertatzen
zaigu, eta, erdararen eraginez edo ez, gero eta maizago entzuten dira halako
molde desegokiak.</span></p><p style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Bada, goiburuan esanda bezala, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">L</b>ehen
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">H</b>ezkuntza (LH), <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">D</b>errigorrezko <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">B</b>igarren <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">H</b>ezkuntza (DBH) eta <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Batxilergoa</b> zikloak dira, eta, beraz,
ezin zaie garrentasunik aplikatu, haietako bakoitza bat eta bakarra baita,
nahiz eta hirurek ere hainbat ikasturte biltzen dituzten beren baitan. Hortaz,
nola esan edo idatzi behar ditugu beroriek? Honatx:</span></p><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: medium none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-insideh: .5pt solid windowtext; mso-border-insidev: .5pt solid windowtext; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 480;">
<tbody><tr style="mso-yfti-firstrow: yes; mso-yfti-irow: 0;">
<td colspan="2" style="background: black; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 209.4pt;" valign="top" width="279">
<p align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: white;">TXARTO edo GAIZKI</span></i></b></p>
</td>
<td colspan="2" style="background: black; border-left: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 281pt;" valign="top" width="375">
<p align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: white;">ONDO
edo ONGI</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 1;">
<td colspan="4" style="background: rgb(229, 229, 229); border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; mso-pattern: gray-10 auto; mso-shading: windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 490.4pt;" valign="top" width="654">
<p align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">L E H E N<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>H E
Z K U N T Z A</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 2;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">1. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Lehenengo LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH1 / LH-1</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 1.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 3;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">2. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Bigarren LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH2 / LH-2</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 2.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 4;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">3. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Hirugarren LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH3 / LH-3</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 3.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 5;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">4. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Laugarren LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH4 / LH-4</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 4.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 6;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">5. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Bosgarren LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH5 / LH-5</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 5.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 7;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">6. LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Seigarren LH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LH6 / LH-6</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">LHko 6.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 8;">
<td colspan="4" style="background: rgb(229, 229, 229); border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; mso-pattern: gray-10 auto; mso-shading: windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 490.4pt;" valign="top" width="654">
<p align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">D E R R I G O R R E Z K O<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>B I
G A R R E N<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>H E Z K U N T Z A</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 9;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">1. DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Lehenengo DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBH1 / DBH-1</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBHko 1.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 10;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">2. DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Bigarren DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBH2 / DBH-2</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBHko 2.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 11;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">3. DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Hirugarren DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBH3 / DBH-3</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBHko 3.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 12;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">4. DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Laugarren DBH</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBH4 / DBH-4</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">DBHko 4.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 13;">
<td colspan="4" style="background: rgb(229, 229, 229); border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; mso-pattern: gray-10 auto; mso-shading: windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 490.4pt;" valign="top" width="654">
<p align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">B A T X I L E R G O A</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 14;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">1. BATXI</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Lehenengo batxilerra</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">BATXI1 / BATXI-1</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">Batxilergoko 1.a</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 15; mso-yfti-lastrow: yes;">
<td style="border-top: none; border: 1pt solid windowtext; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 65.4pt;" valign="top" width="87">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">2. BATXI</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 144pt;" valign="top" width="192">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="color: red;">Bigarren batxilerra</span></i></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 132pt;" valign="top" width="176">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">BATXI2 / BATXI-2</span></b></p>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-color: currentcolor windowtext windowtext currentcolor; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-style: none solid solid none; border-top: none; border-width: medium 1pt 1pt medium; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 149pt;" valign="top" width="199">
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="color: #339966;">Batxilergoko 2.a</span></b></p>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Bidenabar, batxilerra eta batxilergoa ez dira
guztizko sinonimoak. Izan ere, batxilergoa nolabait batxilerrez osatua dago,
beroriek norbanakoak baitira, ikasleak eurak, eta batez ere batxilergoa da
zikloa; nolanahi ere, bi-biak L bakar batez idatziak.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Hau da, esate
baterako, ez dugu esan behar “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: red;">Jon bigarren batxilerrean
dabil</span></i></b>”, “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: red;">Zaloak hirugarren
DBHa amaitu du</span></i></b>” edo “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="color: red;">June bigarren LHko
ikaslea da</span></i></b>”, baizik eta “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">Jon batxilergoko bigarrenean dabil</span></b> <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">/</b> <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">Jon BATXI-2n dabil</span></b>”, “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">Zaloak DBHko hirugarrena amaitu du</span></b>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">/</b> <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">Zaloak DBH-3 amaitu du</span></b>” eta “<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">June LHko
bigarren mailako ikaslea da</span></b> <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">/</b>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: #339966;">June LH-2ko
ikaslea da</span></b>”.</span></p><p>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Irakaskuntzan maisu-maistrek eta irakasleek zuzen erabiliz gero,
ikasleek eurek, baita gurasoek ere, zuzen erabiliko dute, ziur.</span></p><br />Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-77882839213744800812023-12-16T11:21:00.001+01:002023-12-16T11:21:46.580+01:00BADAFLIPAT<p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Gaur, <a href="https://twitter.com/portugoieta/status/1735753266271560095" target="_blank">Twitter</a>ren idatzi dudan txio-hari txiki bat dakart hona:<br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Egunotan, eskola publikoko irakasle izateko oposizioak (<i>ez oposaketak!</i>) burutzen ari dira Bilbo aldean. Tribunaletan aztertzaile dabilen lagun batek esan didanez, azterketari askotxok gaztelaniaz egiten dute beren lanaren defentsa, eskuratu nahi duten lanpostua euskaraz bada ere.</span></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEq5sbxf6bocehx6Q8RxVTPCwobOWFAx6DNpTv6F84y6CuLNUw0ziPL1CU94A3a03axMzy03BSrvr-DgnJhWOw3PAMDLjsYruynolqbMlO9qAbDmxs-GMdDrnpujT5BgQoxnao48uE7R4q6_CNcziHVy2yTAU_CrJs941BvVipwo4Y7jMMc2ceo-H9OuI/s1420/PROFESORES.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="760" data-original-width="1420" height="275" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEq5sbxf6bocehx6Q8RxVTPCwobOWFAx6DNpTv6F84y6CuLNUw0ziPL1CU94A3a03axMzy03BSrvr-DgnJhWOw3PAMDLjsYruynolqbMlO9qAbDmxs-GMdDrnpujT5BgQoxnao48uE7R4q6_CNcziHVy2yTAU_CrJs941BvVipwo4Y7jMMc2ceo-H9OuI/w515-h275/PROFESORES.jpg" width="515" /></a></div><p></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Lagunak, aztertzaile lanera deitua izan aurretik, ez zekien ezer aukera horretaz; protesta egin du, baina "lankideek" argitu diote hala dela, euskubide osoa dutela erdaraz egiteko, eta ezin dutela horren kontra ezer egin.</span></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Laguna, urte gutxian erretiroa hartuko duena, guztiz asaldatuta dabil egunotan, beraren ordezko izango direnen profil linguistikoa ikusita, datozen belaunaldiek maisu-maistra izango dituztenei entzunda, gure ondorengo jendarteak heziketa euskaraz jasoko ote duen kezkatuta...</span></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Eta, horren guztiaren mukuru, datorren astean, euskara orduak murriztuko dituen hezkuntza lege berriari oniritzia emango diote Eusko Legebiltzarr</span><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">ean.</span></p><p style="text-align: justify;"><span class="css-1qaijid r-bcqeeo r-qvutc0 r-poiln3" style="text-overflow: unset;">Euskarak jai du. Lagunak badaflipa. Neuk ere badaflipat. Eta zuk, txiolari euskaldun euskaltzale horrek, zuk badaflipazu?</span></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-12912345380437335002023-09-09T10:11:00.002+02:002023-09-10T13:07:47.140+02:00NERABE(AR)EN TRA(D)IZIOA<p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt;">Gaur egun, 2023. urtea apurka-apurka
isurtzen ari zaigun honetan, aukera asko eta askotarikoak daude euskaldun
izateko; euskaldun sortzeko ere bai. Ez, agian, Euskal Herri osoan, baina bai
bertako lurralde, eskualde, udalerri edo auzo askotan.</span><span lang="EU" style="font-size: 12pt;"></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt;">Gainera, ez gara gutxi garai batean
erdaldun jaio, ahal bezain ongi geure burua euskaldundu eta, egun, euskaraz
albait gehien bizitzen ahalegintzen garenok. Jokabide horren gakoetako bat,
noski, (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gure</i>) ondorengoei
euskalduntasuna opari egitea da, arbasoek guri egin ezin izan zigutena; hau da,
eurekin euskaraz egin, euskaraz eskolaratu eta aukera ona ematea gune euskaldunean
hezi eta hazi daitezen. Bestela esanda, euskaldun izateko parada ezin hobea
eskaintzea.</span><span lang="EU" style="font-size: 12pt;"></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt;">Garaiok, ordea, bestela jokatzera
bultzatzen dituztela, gaituztela, dirudi. Adin batetik aurrera (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gazteegitatik, nire ustez</i>) oso ohikoa izaten
da erdarara jotzea, bai betiko lagun euskaldunen artean, bai eskolaz kanpoko
kirol-jardueretan edota eskola-ikastol(et)ako jolastoki nahiz karrajuetan (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">baita ikasgelan bertan ere, hainbatetan</i>).
Eta, jakina, norberaren seme-alabak ez daude ohikotasun (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ohikeria?</i>) horretatik at.</span></p>
<p style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-US;">Ziurrenik arrazoi askotarikoak izango dira jokaera
horren abiapuntu: “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">erdaraz egiten
didate-eta</i>”, “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gure gustuko musika erdaraz
da batez ere</i>”, “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">nagusi gehienek ere
erdaraz egiten dute euren artean</i>”, “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Instagramen-eta
inork ez du euskaraz egiten</i>”… Halako zenbat eta zenbatetan entzun behar
izaten dizkiegun gure nerabetxoei! Eta, bai, arrazoi dute, hori guztia egia
baita, baina, beste alde batetik, bada beste maila bat, maila hurbilago edo
pertsonalago bat, non tradizioz euskaraz baino ez duten egin orain arte, eta
arriskua dago maila horretan ere (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">lagun-minen
artean, anai-arreben artean…</i>) erdararako jauzia ematekoa.</span></p><p><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-US;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPsGPSzIYRgHgodiz6lovAwTtvbwQbJ0VtXOKrtEGPYM3sy0F89PbUO27TAZWCmsZCl9HQbWHN1oGI1HPpo_Q25sq6SKt6M4BeAbH_pd5OP9XmgbWfujw_2aR_6V7Wnz8i5bp43SVAjsRSW2YN09iuNlu55jCwREUbQh_GH87hx4Z3TAe28_yW6qZBDu0/s736/Euskara,%20erdara.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="457" data-original-width="736" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPsGPSzIYRgHgodiz6lovAwTtvbwQbJ0VtXOKrtEGPYM3sy0F89PbUO27TAZWCmsZCl9HQbWHN1oGI1HPpo_Q25sq6SKt6M4BeAbH_pd5OP9XmgbWfujw_2aR_6V7Wnz8i5bp43SVAjsRSW2YN09iuNlu55jCwREUbQh_GH87hx4Z3TAe28_yW6qZBDu0/w461-h226/Euskara,%20erdara.png" width="461" /></a></div><p></p><p><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-US;"></span><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt;">Gaur, erdaraz harrapatu dut hamahiru
urteko semea bere kinto-lagun euskaldun batzuekin. Txiki-txikitatiko lagunak
dira, orain arteko bizitza labur bezain trinkoa euskaraz eman dutenak euren
artean, eta, bat-batean, gaztelaniaz jardutea erabaki dute; “erabaki” edo. Nolabait,
euskal(dun) tradizioari erdal(dun) traizioa egin diote, jakitun izan barik,
agian, baina egin egin diote.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt;">Tarte batez behatzen ibili naiz euren
erdal jarduna, eurak konturatu gabe, tabernako terraza batean garagardo bat
dastatzeak eman didan babes ezkututik. Eta, gutxira, nire presentziaz jabetu
eta hurreratu egin zait semea agurtzera, lagunak atzean utzita. Nik ohiko
lasaitasunez hartu dut beraren etorrera, agurtu eta galderaren batzuk eginda,
zertan zebiltzan-eta, baina erdara gorrian dena. Semea harritu eta, “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">zer?</i>”, “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">zer?</i>” batzuk bota ostean erdaraz segitzen nuela ikusita, larritu
ere egin da une batez. Zera esan diot, “no, como he visto que ya ni con los
amigos hablas en vascuence, te hablo en español, por si no me entendías bien en
vasco…” eta, bekozkoa zimurtu eta haserre antzean, biratu eta lagunengana
abiatu da ostera ere. <br /></span></p>
<div style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: #252525; font-family: Arial; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: EN-US;">Geroago, gauean, etxean geundela, aipatu ere ez da
egin arratsaldeko jazoera, eta normaltasunez jardun dugu gure artean, euskaraz,
betiko moduan, tradizioak agintzen digun moduan. Baina traizioa ere hor egon da,
eta badakit (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gero eta</i>) gehiagotan
egongo dela, badagoela, hainbat eta hainbat egoeratan. Ez dakit, ordea, ondo
jokatu dudan gaurkoan, ez eta etorriko diren beste horietan zelan jokatu beharko
dudan ere. Zer egin dezaket? Senak esango dit, akaso.</span></div>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-64402946391670024912023-07-15T14:40:00.003+02:002023-07-15T16:23:25.811+02:00IKURRIN<p style="text-align: justify;"><span lang="EU">Bitxia da ikurrina
niretzat. Ez zait bereziki bitxia iruditzen, ez deritzot bitxi(a), alegia,
baina bitxia da, niretzat.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Lehenengo begiratu
batean, behintzat, zalantzagarria gertatzen zaigu haren idazkera euskaldunoi;
gutako gutxik daki hitzaren azkeneko <i style="mso-bidi-font-style: normal;">-a</i>
hori ez dela organikoa, artikulua dela, eta azken duen kontsonantea ez dela –<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ñ</i>-, -<i style="mso-bidi-font-style: normal;">n</i>-
baizik. Hau da, ez dela <i style="mso-bidi-font-style: normal;">ikurriña bat</i>
esan edo idatzi behar, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">ikurrin bat</i>
baino.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Polemikoa ere ba
omen da haren sorrera. Asmatutako (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">eta
hainbatek dioenez ezarrarazi edo inposatutako</i>) euskal ikurra omen.
Agidanez, Britainia Handiko banderaren kopia hutsa da, Sabin eta Luis izeneko
euskal naziozale anaiek asmatua. Eta, egun, geurea baino ez ei da ikurrina;
Euskal Herriko <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Ikurrin" target="_blank">ikurrina</a>, Euskadikoa, EAEkoa...
Baina Espainiakoa, Frantziakoa edota Alemaniakoa banderak dira, ez ikurrinak;
ezta Nafarroakoa ere.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Nik neuk ez dut
inoiz ikurrinik eduki. Bakar bat ere ez. Ez dut inoiz bizkarrean ikurrinik
eroan, ez naiz inoiz batean bildu, ez eta airean bat astindu ere. Ez dut halakorik
gogoan, behintzat. Agian gazte-gaztetan Athleticek azken liga edo kopa hura
irabazi eta herrikideekin batera animatu eta harrera egitean bai, ez dakit,
baina ez dut uste. Ez daukat ezer ikurrinaren kontra, ez pentsa, baina ez naiz
inoiz banderazale edo ikurzale izan. Eta paparrean ere ez dut uste inoiz bat
itsatsirik eraman dudanik agerian. Garai batean, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Amnistia</i>ren aldeko pin eta eransgailuak bai, baita antinuklear eta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Euskal Herrian Euskaraz</i>ekoak ere, eta
agian tartean ikurrinen bat azalduko zen, noski, baina ikurrina bera eta berez,
ez.</span></p><p style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Kontua da igaran egunotan Frantziako Tourra igaro dela herritik, eta
semeak halako bat ekarri du etxera; ikurrin bat, alegia. Poz-pozik heldu da
etxera bere nerabean, ikurrina eskuan. Lagunekin joan da txirrindulariak
karraderan pasatzen ikustera eta, auto batetik edo, berak esanda, ikurrinak <a href="https://www.irekia.euskadi.eus/mobile/eu/news/86467-000-ikurrin-inguru-banatuko-dira-tourra-euskal-herritik-irtengo-dela-ospatzeko" target="_blank">banatzen</a> ibili dira. Berak eta lagunek bana hartu eta
astintzeari ekin diote txirrindulariak pasatzeaz bat; ondo pasatu dute,
disfrutatu egin dute, antza.</span></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGgFxIs95c3y6-c0A-UyIkiCVzz8iTVOmZac1nkxDFO3rZwEtzPqGumXg2kou_hV-B1_vD8wSfYBjs_h1r2TX04SMcB_1eRwiL_XeB28OG0nXB8xA2EpMgRt3l6cTZRkqqvJGMyCapu7oFBh0CYfVGqmBB72DlSVQh0fh2Q8TSvaVb4AE8KbfhXz6LMV0/s770/GRAND_DEPART_IKURRINA.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="578" data-original-width="770" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGgFxIs95c3y6-c0A-UyIkiCVzz8iTVOmZac1nkxDFO3rZwEtzPqGumXg2kou_hV-B1_vD8wSfYBjs_h1r2TX04SMcB_1eRwiL_XeB28OG0nXB8xA2EpMgRt3l6cTZRkqqvJGMyCapu7oFBh0CYfVGqmBB72DlSVQh0fh2Q8TSvaVb4AE8KbfhXz6LMV0/w497-h300/GRAND_DEPART_IKURRINA.jpg" width="497" /></a></div><p></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU">“Euskaraz animatu dituzue?”,</span></i><span lang="EU">
galdetu diot nik. Eta “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">guk bai”</i>
erantzun berak. Eta erantzun horretan igarri diot zertxobait gehiago esan nahi
izan duela “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">guk bai”</i> horrekin; hau
da, erdararik ere entzun dela (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">eta
euskara baino dezente gehiago, esango nuke nik</i>) ikurrinak astintzen
zituztenen ahotatik.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Gerora, Tourra Hego
Euskal Herritik abiatu eta Ipar Euskal Herria zeharkatu ostean, etapa bana
irabazi dute bi euskal txirrindularik, eta komeriak ikusi eta irakurri ahal
izan ditut sarean, Tourrak berak Espainiako bandera lehenengo, eta ikurrina
gero, “ezarri” dielako webgunean. Eta afera horrexek ekarri nau teklatura
oraingoan, semearena ere gogora ekarrita. Izan ere, hain da handia ikurrei
diegun gurtza, eta, aldi berean, hain txikia begitantzen zait hizkuntzari
diogun atxikimendua. Bilgarriaren eta edukiaren arteko betiereko harreman
gatazkatsua, nonbait.</span></p>
<div style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Tira, bejondeiela <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Pello_Bilbao" target="_blank">Pello Bilbao</a> eta <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Ion_Izagirre" target="_blank">Ion Izagirre</a> txirrindulari euskaldun
handiei, eta eskerrik asko euskara podiumaren gainera eraman izanagatik.</span></div>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-10987156329717672732023-01-22T16:56:00.006+01:002023-01-22T17:10:40.401+01:00ERREFERENTEAK<p style="text-align: justify;"><span lang="EU">Ezinbestekoak izan
ohi dira erreferenteak edonorentzat. Betidanik, norbaiten lorratza jarraitu
izan dugu geure garapenean, geure egunerokoan, eta, nahiz eta batzuetan (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">edo askotan</i>) sortzaile sentitu, badakigu
sormen-lan horren atzean erreferentzia asko izaten direla, ditugula, gu geu
garenaz harago.</span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Erreferente horiek izaten ditugu guk, norbanakook, baina baita
komunitate eta kolektiboek ere. Eta, nola ez, gure komunitateak, euskaldunon
komunitateak ere badu halakorik; euskaraz ederto abesten duen artista hau edo
hura; kirolen batean edo bestean nabarmendu eta jendaurreko adierazpenak (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ia</i>) beti euskaraz egiten dituen hori;
edo, esaterako, hedabideen munduan euskara hutsez aritzen diren kazetari edota
esatari horiek ere bai. Denek ere beren egitekoa euskaraz gauzatzeari esker
bihurtu ditugu geure erreferente.</span></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq-9dOyfrtkoxXQ2jc1OI9gxuMG-YUi2CBusgRRnyC1HJUxN7M9gOxdH7JPxSMWleym4SEcdxlYTMs6wk6WqW_dwSXtvTYWgHcLBghNCzj2jWO5IeFkPt9ymy0bef6i0bCkIOhY1NT4Z2BoeAA8yevLBsqy8vu6rN6Yo7YlhewvhBEOy-iabajJZYQ/s535/erreferentea.gif" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="395" data-original-width="535" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq-9dOyfrtkoxXQ2jc1OI9gxuMG-YUi2CBusgRRnyC1HJUxN7M9gOxdH7JPxSMWleym4SEcdxlYTMs6wk6WqW_dwSXtvTYWgHcLBghNCzj2jWO5IeFkPt9ymy0bef6i0bCkIOhY1NT4Z2BoeAA8yevLBsqy8vu6rN6Yo7YlhewvhBEOy-iabajJZYQ/w492-h236/erreferentea.gif" width="492" /></a></div><p></p><p><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Jendaurrean
elebidun, euskaraz nahiz erdaraz, jarduten duten horiek, ordea, ezin izan
euskaldunon erreferenteak, gure hizkuntza gutxitu eta ahulean besteren ele
hegemoniko eta indartsuan adina egiteak ezin baititzake erreferentziatzat jo.
Izan ere, badakigu jakin elebitasunak, orain eta hemen, euskara txiki eta
zokoratuaren kaltetan egiten duela, eta erdara handi eta nagusien mesedetan.
Hamaika adibide ditugu non erdaldun bakar batek berera makurrarazi dituen
hainbat euskaldun, eta adibiderik bat ere ez, berriz, euskaldun bakar batek
zenbait erdaldun euskarara erakarri dituenarenik; kuadrillak, lan-batzarrak,
eskola-jolastokiak… asko eta asko dira horren erakusgarri, tamalez.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Horregatik
guztiagatik, oso premiazkoa da euskaldun erreferenteak egotea, gure hizkuntza
zanpatuari prestigio eta adorea emango diotenak. Gogoan dut, esaterako, <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Oinatz_Bengoetxea" target="_blank">Oinatz Bengoetxea</a>k pilota profesionalari agur esan zionekoa, den-dena euskaraz jardunda
eta erdaldunei “muchas gracias” bota zienekoa. Oso adierazgarria izan zen, niretzat
behintzat, hala jokatzea, nolabaiteko mezu euskaltzalea bidali nahi izan
baitzigun euskaldunoi, ez uste?</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Beste (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">balizko</i>) euskaldun euskaltzale batzuek,
ostera, bestelako jokaera izan dute, eta, (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">balizko</i>)
proiekzio (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ekonomiko</i>) handiago baten
peskizan, euskara zokoratu eta erdarari eman nahi izan diote lehentasuna;
Euskal Herriko Ikastolen elkarteko lehendakaria den <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Koldo_Tellitu" target="_blank">Koldo Tellitu</a>k, adibidez,
bere lehenengo eleberria gaztelaniaz idatzita. Tira, nik neuk nekez ulertuko
nuke <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Xabier_Euzkitze" target="_blank">Xabier Euzkitze</a> batek, euskal erreferente bat aipatzearren, bat-batean
erdaraz aritzeari ekingo balio mikrofonoaren aurrean, edozein litekeelarik ere
jokabide horren proiekzioa. Nekez ere ulertu nuenez <a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Asier_Odriozola" target="_blank">Asier Odriozola</a> filologo-kazetariaren
lana EiTB-1etik EiTB-2ra igarotzea, berak zuen euskaldun jantziaren irudia
erabat zapuztuz.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Baina, eta amaitze
aldera, euskaldunok erreferenterik behar badugu inon, politikagintzan behar
ditugu. Aspaldion, badirudi bertoko politikaririk euskaltzaleenek ere erdaraz
defendatu nahi dutela gure idiosinkrasia, erdaraz egin behar dutela euskararen
alde, erdaraz aldarrikatzen dutela gure naziotasuna. Eta, erdaraz ez bada,
elebidun, “berdintasunez” tratatuz euskara eta erdara, hizkuntza bi-biak ere
berdinak bailiran. Baina ez, euskaldunok badakigu euskara eta erdarak (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gurean, gaztelania eta frantsesa</i>) ezin
direla parekatu, eta gure ordezkari euskaldun eta euskaltzaleenek ere ez badute
euskara lehenesten, zer espero dezakegu eurengandik? Nolatan emango diegu
botoa gure erreferente izan nahi ez duten politikari erdaldunei?</span></p>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Hauteskundeak ditugu aurton. Bejondeigula!</span><br /><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span><p></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-47977009870409439542022-09-29T07:50:00.003+02:002023-11-11T20:23:45.174+01:00¡YA TENGO EL BEDÓS!<p style="text-align: justify;">“<i>Mi madre me ha dicho que tengo que sacarme el CEÚNO, que el BEDÓS ya me lo dan en la escuela</i>”. Gaztetxo bati entzunda. Ez dakit zenbat urte izango zituen, baina hori entzun eta Mikel Basaberen “<a href="https://www.argia.eus/albistea/hezkuntza-legeak-euskarari-kalte">Hezkuntza-legeak euskarari kalte</a>” artikulua irakurrita, argi eta garbi ikusten dut euskarak jai duela. Izan ere, B1 eta B2 egiaztapenak opari, euskaltegira C1 eskuratu nahian etortzen direnen euskara-maila negargarria (<i>oro har</i>) ikusita, nolatan euskaldunduko dugu gizartea? Ba ote dago benetako gogorik eta asmorik horretarako?</p><p style="text-align: justify;">Eusko Jaurlaritza tematu da titulazioetan oinarritzen hizkuntza-politika oro, eta, halako titulu edo hizkuntz eskakizunen azterketa suspenditzea politikoki oso zuzena ez denez, beroriek oparitzea erabaki du, titulazio bakoitzari dagokion (<i>edo legokiokeen</i>) maila nabarmen gutxituta. Egun, <b>D</b>errigorrezko <b>B</b>igarren <b>H</b>ezkuntza eginda, <b>B1</b> aitortzen zaio nerabe bati, eta <b>Batxilergoa</b> eginda, <b>B2</b>. Hezkuntza-lege berriaren arabera, aurrerantzean errazagoa izango da dena: DBH egiteagatik B2 aitortuko, eta Batxilergoagatik C1. Eta hori guztia inolako azterketarik edo kontrolik egin gabe; “<i>de facto</i>”, berez, ikasketak “euskaraz” egin izanagatik. Baina horren harira egindako ikerketek agerian utzi dute eskolako D ereduak ez duela euskalduntzen; beraz, C1 tituluak ez du inolako euskalduntasunik aitortzen.
</p><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU-a3gNt8qetB01fUvAPDiCbVSAzFGXPH44xNpqtQEyEnSe41X-xneFstOORxRMBGRlu5aQ3vydRHJlCMPBuGF4bdcZP38fPmBNuwxH_e8CAYe_Q6OHGMDrqKbmeDtOPLe9Rm17N-MLeZmHf4qlMCWjgav7qgLgePPhnWo-WIFB1qHd89tiHGB0nO-/s574/Legea.jpg" style="display: block; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img alt="" border="0" data-original-height="364" data-original-width="574" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgU-a3gNt8qetB01fUvAPDiCbVSAzFGXPH44xNpqtQEyEnSe41X-xneFstOORxRMBGRlu5aQ3vydRHJlCMPBuGF4bdcZP38fPmBNuwxH_e8CAYe_Q6OHGMDrqKbmeDtOPLe9Rm17N-MLeZmHf4qlMCWjgav7qgLgePPhnWo-WIFB1qHd89tiHGB0nO-/s400/Legea.jpg" width="400" /></a></div><div style="text-align: justify;">
Izan ere, edozeinek daki euskalduntasuna ez duela titulu batek ematen, ezeinek ere ez. Euskalduna ez baita C1, C2 edo aurrerantzean asmatuko den beste edozein egiaztapen duena, baizik eta, titulua edukita edo barik, eguneroko bizimoduan euskaraz moldatzen dena, gehienbat euskaraz bizitzea-edo erabaki duelako moldatu ere. Halere, trebakuntzari, erabilerari bultza egin beharrean, Eusko Jaurlaritzak paperean islatuta nahi du balizko euskalduntasun hori, eta, horrela, tituludunez betetzen ari gara Administrazioa, gizartea bera, gerora estatistikak beteko dituzten tituludunez, baina erabileran gainbehera dakar politika horrek; nabarmen egin du behera euskararen erabilerak, <a href="https://twitter.com/ibon_iza/status/1574420520900206593?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Etweet">asnasguneetan</a> adibidez, bai eta erabiltzen den euskararen kalitateak berak ere, diotenez.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Gauzak horrela, ez dakit zein izango den hurrengo urratsa. Irudipena dut unibertsitatean ikasgairen batzuk euskaraz egiteagatik C2 ere oparituko dela egunen batean. Eta irudipena dut, orobat, euskara eskasean ikasten diren eduki eta kontzeptuak ere eskas ikasten edo barneratzen direla; erabilerak ez ezik kalitateak ere, kale.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Tira, aurrera omen goaz (<i>atzeraka, ordea, hainbaten ustez</i>), eta, estatistiketan zein ondo goazen hobeto islatzeko, opari gehiago egitea proposatuko nuke; esaterako, Euskal Herrian sortze hutsagatik C2 aitortu lekioke jaioberriari, eta kanpotik datorkigun horri, berton hainbat urte emateagatik, C1. Zergatik ez? Martxa honetan, <i>hablemos todos castellano</i>, euskaraz ari garelakoan, <i>como desía el Txiki aquel de Lazcano</i>, ezta?</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">A! Eta kontuz lerrootan diodana kritikatzearekin, <i>que yo ya tengo el CEDÓS</i>, e!
</div>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-24200902673346099412022-08-01T10:55:00.003+02:002022-08-01T11:15:24.613+02:00IRAKASKUNTZATIK TREBAKUNTZARA<div style="text-align: justify;">Euskara, gaur egun, ataka estu batean trabaturik dagoela inor gutxik ukatzen du; euskaldunak, zeresanik ez. EAEn, Euskararen ofizialtasuna legez ezarri zenetik hamarkada batzuk igaro dira eta, denbora horretan guztian, hiru lurraldeotan egin den hizkuntz politikak euskararen ezagutza izan du oinarri eta ardatz; hau da, euskara(z) maila batean edo bestean «jakin» beharra eskatzea izan da politika horren ildo nagusia, horretarako, B1, B2, C1 edo C2 egiaztapena eskatuz lanpostuaren arabera.</div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmOpcK3MHRc2tGcXLEObgbACGnOcEXbafltSsqNWhdI2fYlH8OXtA1rdSDEu6Dn4i2YN1_2kJdz_2MTrkXbaQepz6S23z2-NU6jWbELhW_Ky2_U4AQyJbH5KEQgOf7mkpQA7bG1aw4tmpn9URwHOQ4zSz1rbhE9XxY785tA6cMtl1-z9QVKDoB1abs/s590/Trebakuntza.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="337" data-original-width="590" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmOpcK3MHRc2tGcXLEObgbACGnOcEXbafltSsqNWhdI2fYlH8OXtA1rdSDEu6Dn4i2YN1_2kJdz_2MTrkXbaQepz6S23z2-NU6jWbELhW_Ky2_U4AQyJbH5KEQgOf7mkpQA7bG1aw4tmpn9URwHOQ4zSz1rbhE9XxY785tA6cMtl1-z9QVKDoB1abs/w400-h229/Trebakuntza.jpg" width="400" /></a></div></div><div style="text-align: justify;">Horrela, azken lau hamarraldi hauetan, teorian, ezagutza maila onargarria lortu da EAEko gizartean, Hezkuntzako D eredua sustatzearekin batera euskaltegien sareak ere lan mardula eginik. Baina ezagutza maila horrek, ordea, ez du hein bereko erabilerarik ekarri, ez gizarte mailan (<i>kaleko bizimoduan</i>), ez lan-munduan (<i>Administrazio publikoko nahiz enpresa pribatuetako lanpostuetan</i>); hori diote, behintzat, urterik urte egin ohi diren inkestek. Izan ere, euskaraz jakiteak, berez, ez du esan nahi dakien hori euskaraz “biziko” denik, eta, areago, tilulazio bat edo beste eskatzea bera traba bihur daiteke, hain zuzen, erabilerarako.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;"><a href="https://twitter.com/azarramendi?lang=eu" target="_blank">Arkaitz Zarraga Azumendi</a>ren <a href="https://www.argia.eus/argia-astekaria/2789/euskara-ezin-da-zaila-izan" target="_blank">“Euskara ezin da zaila izan”</a> artikulua irakurrita, bertan dioenez, “<i>larritasunez ikusi dugu euskara “zaila” dela uste dutela askok, eta susmoa dugu euskaltegiok badugula errurik horretan. Azterketek erabat baldintzatzen dituzte euskararekiko loturak, baita irakasteko modua ere</i>” Hau da, azterketek jendea erakarri barik euskaratik aldentzea ere ekar dezakete eta, hortaz, “<i>bada garaia azterketei buelta bat emateko, ezagutzaren bermea lortzeko bide berriak jorratzeko, eta ikasle tipologia zabalagoetara heltzeko</i>”. Ondorio logikoa dirudi.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Gauzak horrela, eta xedea euskara erabiltzea bada, agerian da hizkuntza politika aldatu beharra dagoela, helburuetan bezalaxe bitartekoetan ere, ezagutza datu teorikoetatik balizko erabilera proportzional batera jauzi eginez. Hau da, unea iritsi da teoriatik praktikara jauzi egiteko, ezagutzatik erabilerara. Nola, ordea?</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Errezeta magikorik ez ei dago ezertarako ere, eta, noski, euskara kontuetarako ere ez, baina nago aukerak baino gehiago gogo eta ausardia falta dagoela, falta zaiola, gizarteari barik, Administrazio publikoari berari. Eta ausardia behar da, hain zuzen, erabilera eskatzeko orduan, eta, halaber, berori bermatzeko bitartekoak jartzeko garaian.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Euskaltegiek, egun, irakaskuntza eta trebakuntza batera jorratu beharko lituzkete; titulazio teoriko bat eskatzea bainoago, euskara gaitasuna neurtzeko bestelako tresnak aktibatu behar dira, eta horretarako bide bakarra trebakuntza eskatzea eta eskaintzea da; edo eskaintzea eta eskatzea, nahiago bada. Hau da, euskaltegietako eskolak ezin dira azterketa zehatz bat prestatzera bideratu, euskara erabiltzera, euskaraz trebatzera baizik.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Trebakuntzarako jauzi hori emateko, euskaltegian bertan, batetik, euskara irakasteko ohiko eskola gramatikal eta teorikoez gain, trebetasun hartzaileak lantzeaz gain, tailerrak-edo eskaini behar dira trebetasun ekoizle edo sortzaileak lantzeko. Idazmena eta mintzamena sorkuntza lana da, eta horrexetan trebatu beharra dago erabilera sustatuko bada. Eta tailerrok ikasleek ezinbestean burutu beharrekoak izan behar, eta irakasleek ebaluatu beharrekoak, azterketa teorikorik egin aurretik; areago, azterketara aurkeztu ahal izateko baldintza “sine qua non” izanik.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Bestetik, euskaltegiek beren baitatik irten behar dute eta, bertako tailer edo direnak direlako horiez gain, kanpoko trebakuntza esparruak ere landu behar dituzte, lan-munduan bereziki. Irakasleak irakasle hutsa izatetik harago, trebatzaile ere izan behar du. Lanpostuetan txertatu, bertako lankideekin nahasi eta, eurekin euren lanetan laguntzaile jardunda, aurretik euskara maila jakin bat duten “lankide” berri horiek euskarara e(ra)karri, euskaraz eginez eta eginaraziz.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Baina erabileran oinarritutako halako euskalduntze prozesuak, noski, exijentzia maila bat behar du aurretik, atzetik edo behetik. Hau da, Administrazio publikoak edo botere politikoak babestu ezean, ezin da erabilerarik eskatu, eta babes publiko politiko hori lortzeko, erabateko sinesmen edo konbentzimendua izan behar dugu hizkuntz politika horretan, erakusleihoetako itxurakerietan jausi barik. Botere publiko horrek erabilera guneak eskatu (<i><b>exijitu</b></i>) behar lituzke, legez babestu eta, eraginkorak direla bermatzeko, bitartekoak eskaini, trebakuntza-guneetako trebatzaileak indartuz.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Batek batek esango dit horixe dela, neurri handi batean behintzat, <a href="https://euskaraldia.eus/" target="_blank">Euskaraldia</a>k dagiena, bi urterik bi urtera eragin eta handituz joateko asmoa ei duena. Baina ez, hizkuntz politikak ezin ditu hanka bat ezagutzan eta bestea (<i>herritarron</i>) borondatean jarri eta horrek euskararen salbazioa ekarriko duela pentsatu; <b>exijitzeko garaia</b> da, eta exijentziak (<i>legezko</i>) babes potilikoa behar du. Noiz izan da EAEn orain baino babes potiliko (<i>teorian</i>) handiagorik?
</div>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-2498579088387455222022-07-20T18:25:00.003+02:002022-07-20T19:00:27.494+02:00DE(SDE) SIEMPRE<p style="text-align: justify;">Andoni Egañaren BETIDANIK (<a href="https://www.berria.eus/paperekoa/1928/021/001/2022-07-17/betidanik.htm"><i>Berria, 2022.07.17koa</i></a>) irakurri eta lerrook idazteko gogoa piztu zait, nik DE(SDE) SIEMPRE izenburuaz bildu nahi ditudanak.</p><p style="text-align: justify;">Gaztetxoa nintzela, Karrantza Harana sorterriko <i>La Escrita</i> izenaz ezaguna den sarrerako portu txikiari erreferentzia egiteko, nik ESKITA entzun nuen, lehenengoz, aita nuenaren ahotik. Bitxia begitandu zitzaidan, nik «desde siempre» <i>La Escrita</i> zela entzuna bainuen, baina belaunaldi oso bat zaharragoko baten ahotik Eskita entzuteak zalantzatan jarri zidan nire «beti(ko)tasun» hura. Orduko herrikide lagun eta ezagunekin komentatu eta ezeini ere ez zitzaion ezaguna egin Eskita izena; aitaren kinto batzuek, ordea, baietz zioten, lehen hala esaten zitzaiola Karrantzatik eta Iturriotzeko Uribarrirako (<i>Villaverde De Trucios</i>erako) errepide-igarobideari. Belaunaldi oso baten, edo agian biren, kontua ei zen izendapen berria; edo betidaniko izendapenaren eraldaketa, hobeto esanda.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0MPX8FfokGGMJ-GdskOa9NoN1txio-YjV-DdN-nr22tGWKJ-srqwknVBNtfOe9jU8hGaLMU-2ED3ZzPXZGQIiIDJ42Ecdwf49ToZhWUx96RVViQYVPiHtI6No-6BvZQlmKHA1TMRnanYkapyInLMWblAGm34MeToUfu4jrLRQycxAUmlG094_5tSw/s640/ESKITA.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="640" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0MPX8FfokGGMJ-GdskOa9NoN1txio-YjV-DdN-nr22tGWKJ-srqwknVBNtfOe9jU8hGaLMU-2ED3ZzPXZGQIiIDJ42Ecdwf49ToZhWUx96RVViQYVPiHtI6No-6BvZQlmKHA1TMRnanYkapyInLMWblAGm34MeToUfu4jrLRQycxAUmlG094_5tSw/w400-h300/ESKITA.jpg" width="400" /></a></div><p></p><p><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if !mso]><object
classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id=ieooui></object>
<style>
st1\:*{behavior:url(#ieooui) }
</style>
<![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Gerora,
euskalduntzeari ekin nion eta, nonbait edo norbaiti entzunda, Eskita hura
euskarazko toponimoa ere izan zitekeela ikasi nuen. Eta, gutxika-gutxika, neure
burua euskaldunago sentitu ahala, Enkarterri osoan zehar halako beste
hamaikatxo kasu ere badaudela ikusi eta ikasi dut; Garapeko (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Sopuerta</i>ko) Las Barrietas, lehen Olabarrieta
zena; Muskizko <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Las Carreras</i>, garai
batean Lakarr(i)eta omen zena (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Gallarta</i>
Galarreta bezala); edota Trapagarango <i style="mso-bidi-font-style: normal;">La Reineta</i>,
berez Larraineta ei dena. Bertakoek, halere, betidanik edo beti (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">de(sde) siempre</i>) LAS edo LA izan direla
pentsatzen dute; dagoeneko donostiar askok ere bertako hondartza bat <i style="mso-bidi-font-style: normal;">LA Zurriola</i>
betidanikoa dela uste duten bezala.</span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Oso argudio indartsua izan ohi da 'beti' <i style="mso-bidi-font-style: normal;">DE(SDE)
SIEMPRE</i> («beti», «betidanik» edo «betiko») adberbio edo izenlagunak
erabiltzea, darabiltzatenentzat. Eta 'betiko' (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">PARA SIEMPRE</i>) eralda dezakete paisaia linguistikoa ere, hizkuntzaz
aldarazteraino eraldatu ere, inoizkoa izan ez dena betiko bilakatuz; akaso
entzun beharko dugu, noizbait, oraingo ingururik euskaldunenean ere betidanik
izan dela erdara (nagusi), eta betiko bihurtu erdal herri. Batek daki!</span></p><p></p><p> <br /></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-66886444790743259262022-03-16T18:17:00.000+01:002022-03-16T18:17:20.103+01:00SEMEAK KROMOETAN<p><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Semeak, oso
futbolzaleak ez diren arren, eskolako inertziak bultzatuta edo, futbol-kromoak
gora eta behera dabiltza aurten ere. Urteroko kontua izan ohi da; Espainiako
futbol-liga bolo-bolo ibiltzen dute Hego Euskal Herriko (ia) eskola-ume
guztiek.</span></p><div style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></div><p style="text-align: justify;"><span lang="EU">
Seme gazteak zaharrari haietako bat aldatu nahi diola diotso, eta nik, parean
entzule naizela, zera diotsat lehenengoari, ea margotuta, zimurtuta edo zer
eginda aldatuko dion, ea zertan datzan egin nahi dion aldaketa. Lipar batez
bi-biak pentsakor gelditu eta zaharrak ezetz, aldatu barik, trukatu egingo
diola esan dit, berak kromo bat eman eta anaiaren beste bat jasoko duela
trukean.</span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU">
Badirudi ikasi egin dutela ALDATU eta TRUKATU ez direla ekintza bera. Eta nik
gogoan CAMBIAR izan ote duten galdetu diot neure buruari; azken batean,
zorioneko futbol-kromoen zer hori, futbola bera bezalaxe, erdal kontua da,
ezta?</span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Tira, aldaketa ez, trukaketa egin dute, eta berorretan objektu izan diren
kromoetako bat <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Oyarzábal</b> delako
jokalari batena izan da. Eta, kromoari begiratzeaz bat, seme zaharrak,
ezezkoan, Oyarzábal hori euskalduna ez ote den galdetu dit, ezen arraroa egin
baitzaio deiturako Y greko hori. Eta nik baietz, gipuzkoarra omen dela eta,
ziurrenik, euskaraz jakingo duela, eta, bidenabar, zera azaldu diot, berez ez
dela OYARZÁBAL ez idazten, ez ahoskatzen, OIARTZABAL idatzi eta OIÁRTZABÁL
ahoskatu behar dela baizik, abizen euskalduna delako, berez.</span></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj8DewcBO2eIGTtv-BDhXYCr6NlsMTVPgLe4CgBw3zX0oTFqXiwgy94yBG-0g-UtQP2Yuhy4gPoUanrrtDJIYsaiwniurqQx5ltGhhSmWnYRsOVfaSPeQxso9ZOAIdRTnnVFJZORI3jI1-YfivXR8xjS9DTgIQC6g7DK7Cn1rnY7zl_KK0ShAp5WdVd=s2549" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2549" data-original-width="1799" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEj8DewcBO2eIGTtv-BDhXYCr6NlsMTVPgLe4CgBw3zX0oTFqXiwgy94yBG-0g-UtQP2Yuhy4gPoUanrrtDJIYsaiwniurqQx5ltGhhSmWnYRsOVfaSPeQxso9ZOAIdRTnnVFJZORI3jI1-YfivXR8xjS9DTgIQC6g7DK7Cn1rnY7zl_KK0ShAp5WdVd=w283-h400" width="283" /></a></div><p></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--></span>
</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Zeharka begiratu
didate biek ala biek, halako maisu lanak-eta eskolan bertan nahiko eta sobera
dituztela esan nahi balidate bezala; ez matrakarik emateko, alegia. Eta
oraingoan, ordea, neu gelditu naiz pentsakor, zenbat erdara eta zeinen erraz
ikasten duten gure ume euskaldunek erdal erreferenteen bitartez, eta zenbat
min, bai eta zenbateko mina ere, egiten ote dion euskaldun erreferente batek
euskarari, Euskararen Herriari, erdararen estandarte bihurtuta.</span></p>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Tira, asteazken arratsalde bateko psikolasto bat besterik ez da izan;
beste bat gehiago.</span><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-90710179492597878702022-01-04T22:19:00.000+01:002022-01-04T22:19:26.390+01:00ANALFABETISMOA GUREA<div style="text-align: justify;">Ez da inoren gustukoa analfabetoa dela entzutea, are eta gutxiago, entzuten duen horrek ikasketak dauzkala eta hizkuntzak (<i>bi, gutxienez</i>) dakizkiela jakina denean. Izan ere, analfabetoa ei da idazten edota irakurtzen ez dakiena, edo baita oso kultura eskasekoa dena ere, hiztegiak dioenaren arabera. Eta euskaldunok, denok edo gehien-gehientsuenok behintzat, bi hizkuntza dakizkigu (<i>euskara eta gaztelania, edota frantsesa</i>) hemengoak izate hutsagatik; berton bizi diren elebakarrak esango nuke erdaldunak direla gehienbat. Eta, bi hizkuntzok jakiteaz gain, erabili ere egiten ditugu egunerokoan, ahoz nahiz idatziz, dela lanagatik, dela harremanengatik, edo dena delakoagatik. Hortaz, nekez esan liteke analfabetoak garela gu, euskaldunok. Ala bai?
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjDQwhbzKsRt2A1t7BaE0wZxyPEqls8MShfL1tSKBGFy88QwN_wJYDC_OqM6YEoo0cQFxtmxZRFamwfhqj9ivsHtidb4g-4qQ7jVUPey9W6Awe31hjccDvKheg3mEw4vMh2PJMffuN-SjDlkUGr61Dov-Wa8rpSfrPe9Z0ZOX2-rnZI1KWq7SWy3Tho=s600" style="display: block; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img alt="" border="0" data-original-height="300" data-original-width="600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjDQwhbzKsRt2A1t7BaE0wZxyPEqls8MShfL1tSKBGFy88QwN_wJYDC_OqM6YEoo0cQFxtmxZRFamwfhqj9ivsHtidb4g-4qQ7jVUPey9W6Awe31hjccDvKheg3mEw4vMh2PJMffuN-SjDlkUGr61Dov-Wa8rpSfrPe9Z0ZOX2-rnZI1KWq7SWy3Tho=s400" width="400" /></a></div><div style="text-align: justify;">
Kontua da, gaur egun, hizkuntzaren erabilera idatzia askoz handiagoa dugula lehen baino, seguruenik, sare sozialen erabileragatik beragatik, batez ere pandemia garaion. Eta hor, hizkuntza idatzi horretan, erraz eta nabarmenagoa izaten da analfabetoak antzematea, analfabetismoa baita, ez bakarrik idazten edota irakurtzen ez jakitea, baita hizkuntzaren arau ortografikoak, sintaktikoak, gramatikalak… ez menderatzea ere; esaterako, hizkuntzan barik, hizkeran idazten dugun hori, oso fenomeno zabaldua baita, egun, hizkeran idaztea, idazkera bazter utzita. Une oro ibiltzen gara hizkuntza eta hizkera nahasten, batik bat, euskaraz aritzen garenean; gaztelaniaz, ordea, bi kategoria horiek hobeto errespetatzen dakigula esango nuke.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Euskaraz jardutean, sare sozialetan bereziki, agerian utzi nahi izaten dugu geure jatorria, eta, “jatorrismo” horren izenean (<i>berori jatortasuna ez baita, praktikatzen duenaren ustearen kontra</i>), hitzak laburtu, elkartu, hizkiak aldatu edo beste edozein arau-hauste egiten diogu gure hizkuntzari, euskarari. Gaztelaniaz edo frantsesez egingo ez genukeena euskaraz egiten dugu, nolabaiteko berezitasun pertsonala agertu nahian, besterengandik bereiziko gaituena, euskaldun baino euskaldunagoak garela erakusteko asmotan.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Baina, esanda bezala, jatortasunik gabeko <i>jatorrismoa</i>n erortzen gara horrela jokatuta; analfabetismoan, alegia. Barregarri uzten dugu geure burua, eta, bidenabar, geure hizkuntzan berean zeinen analfabetoak garen ezkutatzen ahalegintzen gara, horrela “nahita” edo idazten dugulakoan, baina agian batuan (<i>bizkaiera, gipuzkera edota edozein euskara batuz ari naiz</i>) dugun “ezina” edo “gabezia” ezkutatuz.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Gaztelaniaz halakorik idatzita ikusiko bagenu, zalantzarik gabe, barre egingo genioke egileari, eta, ziurrenik, bere hizkuntzan alfabetatzera gonbidatu ere egingo genuke, bere hobe beharrez, denon on beharrez. Euskaraz, ostera, irudipena dut lausengatu egiten dugula bere berbaera idazten duena, losintxaka ibiltzen gatzaizkiola mintzamoldea idaztankera bihurtzen duenari, pentsatu ere egin gabe zenbateko kaltea eragiten dion horrek euskaldungoari, euskaldunon komunitateari bere osotasunean, egilea barne.</div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;">Benetan nahi baldin badugu euskarak atxikimendua eta ekarritasuna izan dezan, behar-beharrezkoak ditugu euskaldun erreferenteak, noski, baina, era berean, konturatu beharra dugu gu geu garela geure buruaren erreferenterik hurbilen eta behinenak, beharrezkoenak, ezinbestekoak. Has gaitezen, bada, euskaldun eredugarriak izaten, geure hobe beharrez, denon on beharrez.
</div>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-71146972348414534772021-12-30T18:21:00.005+01:002021-12-30T18:55:34.215+01:00BIZKAI<div><p style="text-align: justify;"><span lang="EU">Bada Galdakaon
Bizkai izena duen kalea, bere horretan, mugagabean. Beste hainbat herritan ere
euskal mendebaldeko lurralde hau gogoan duten hainbeste kale dira, baina,
horietatik nik ezagutu ditudanak behintzat, Bizkai<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><u>a</u></b> dira, era enuntziatibo mugatuan, hain zuzen.</span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Aspaldion, ordea, eta bereziki zorioneko koronabirusaren eguneroko kutsatzeen
datuak ematean, hitzetik hortzera entzun izan ditut, EiTB Komunikazio
Taldeko irrati-telebista publikoetan entzun ere, «Araba, Bizkaia eta
Gipuzkoan», «Araba, Bizkaia eta Gipuzkoako...» eta antzeko erabilera okerrak,
hau da, artikulua A- itsatsitzat joaz. Baina <a href="https://www.euskaltzaindia.eus/index.php?option=com_ebe&view=bilaketa&Itemid=1161&task=bilaketa&id=871"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Bizkai</b></a> osoan ondo asko dakigu <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Bizkai</b>koak
garela <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">bizkai</b>tarrak, ez Bizkai<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">a</i></b>koak;
Bizkaitik Bizkaira eta Bizkaian.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiu88v-c6PEjHWU0uhxNXb5ZhWZzh-JEIAugBNU1iYAQGgURKsiDrYXHY06ideoHfxsD-zSHG_SA10Lw2oRgyND56IzyMb5_3mMfjOYFJMP6TkevD8V_ZbPdmYHj-BxeFeKQO-DqXbZ8h7zQio3Qik2zT_P-ewBRqDRwh2AJLLi0WIG6mybXUeH_JFu=s339" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="149" data-original-width="339" height="176" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiu88v-c6PEjHWU0uhxNXb5ZhWZzh-JEIAugBNU1iYAQGgURKsiDrYXHY06ideoHfxsD-zSHG_SA10Lw2oRgyND56IzyMb5_3mMfjOYFJMP6TkevD8V_ZbPdmYHj-BxeFeKQO-DqXbZ8h7zQio3Qik2zT_P-ewBRqDRwh2AJLLi0WIG6mybXUeH_JFu=w400-h176" width="400" /></a></div><br /></div><div style="text-align: justify;"><span lang="EU">Hortaz,
deklinabide-arauak egoki erabilita, «Araba, Bizkai eta Gipuzkoan» eta «Araba,
Bizkai eta Gipuzkoako...» behar luke, elipsia eginez gero, edo «Araban,
Bizkaian eta Gipuzkoan» eta «Arabako, Bizkaiko eta Gipuzkoako...», elipsirik
egin ezik. Hedabideetan behin eta berriro txarto deklinatuta entzun/irakurtzeak, izan ere, nahaspila besterik ez dakar, eta badakigu erraz sozializatzen diren
akatsak zeinen gaitzak diren zuzentzen gerora.</span></div><p></p><span lang="EU"></span><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">
<b><a href="https://twitter.com/eitb?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Eauthor">EiTB</a></b> Komunikazio Taldeak gehixeago zaindu beharko lituzke esan/idatzi egiten
dituenak. Dena dela, ez dakit zergatik tematzen diren une oro hiru lurraldeok
aipatzen, horretarako EAE hizkiak edukita; Euskal Autonomi(a) Erkidegoa,
alegia. Badakigu euskal lurralde historikoek errealitate politiko
administratibo ezberdinak osatzen dituztela, hainbat ñabardura dituzten
izendapenak (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">EAE, Foru Komunitatea,
Euskal (Hirigune) Elkargoa, Iparralde, Euskadi, Euskal Herria…</i>), baina
gehiago bereizten gaituzten izendapen “pribintzialistak” baino egokiago
litzateke, nazio ikuspegi batetik abiatuta, batzen gaituen izendapen bakarra
erabiliko balitz, nik uste.</span></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-28029740115843340842021-09-25T16:20:00.001+02:002021-09-25T16:20:58.510+02:00Ume “euskalhiztunak” eta eskola<p style="text-align: justify;">Interesgarria iruditu zait aspaldion <a href="https://twitter.com/ADezagun" target="_blank">#ArnasDezagun</a> (<a href="https://twitter.com/ADezagun" target="_blank">@ADezagun</a>) guraso taldeak
zabaldu duen ezbaia ume euskaldunen eskolaratze-irizpideen inguruan. Areago,
azken irakurri dudan <a href="https://twitter.com/portugoieta/status/1440727432290451468" target="_blank">#AsierEtxenike</a> (<a href="https://twitter.com/Etxenike_" target="_blank">@Etxenike_</a>) soziologoaren iritziarekin,
esaterako, bat natorrela esango dut, oro har; baina, aldi berean, kezka-iturri
begitantzen zait umeari atxikitako “euskalhiztun” kalifikatibo hori, horrela,
hitz bakarrez idatzi eta irakurrita. Izan ere, ez dakit zer irizpide erabilita
atxiki dakiekeen adjektibo hori gure umeei, bereziki, gurea bezalako gizarte
poliedriko honetan, linguistikoki hitz eginda.</p><p style="text-align: justify;">Eskolan ume euskalhiztunak ez
sakabanatzea da guraso-talde horren aldarrikapen nagusia, horrela ekidin, edo
zaildu behintzat, egingo baita ume euskaldunen erdalduntzea berez hegemonikoki
erdalduna den euskal jendartean. Eta ados nago irizpide horrekin, gorago esanda
bezala. Baina, eta zera da gakoa, zer edo zein da ume euskalhiztuna?</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdm-ZvWNw5k6ysq8QFEPwQ6el41uaVRnXHgpDkmQY1q1OEvyg0t01tStht9-XbmmQMGHOxtH0EcCqJK4vOK80hUZrLPV2qgPYfuuf2XopFN8zTuB70xNZ0_LTcjRfIo_O8iCETrmmaq90/s512/Euskaraz+ikasi+eta+bizi.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="235" data-original-width="512" height="184" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdm-ZvWNw5k6ysq8QFEPwQ6el41uaVRnXHgpDkmQY1q1OEvyg0t01tStht9-XbmmQMGHOxtH0EcCqJK4vOK80hUZrLPV2qgPYfuuf2XopFN8zTuB70xNZ0_LTcjRfIo_O8iCETrmmaq90/w400-h184/Euskaraz+ikasi+eta+bizi.jpg" width="400" /></a></div><p></p><p style="text-align: justify;">Aurretiaz,
guraso biak euskaldun izan eta familia giroan (beti?) euskaraz egiten dutenak,
bederen, badira ume euskalhiztunak, baina kasuistika handia dago halakoen artean
ere, eta, dakigunez, txuri guztiak ez dira irin izaten. Neuk, behintzat, oso
maiz ikusentzuten ditut euskaldun (eta teorian oso euskaltzale) diren gurasoak
erdaraz egiten, baita euren artean ere, eta kontrakoa ere bai: berez erdaldun
jatorria izan eta euskaldundutakoan (beti?) euskaraz egiten dutenak, alegia. Zer
dira halakoen umeak? Zein dira euskalhiztunagoak zein baino?</p><p style="text-align: justify;">Askotan, irudipena
dut oso erraz kalifikatzen ditugula batzuk eta besteak geure aurreiritzien
arabera, baina errealitateak, ordea, gauzak ez direla horrela esaten digu,
setati esanda ere. Guraso euskaldun, zortzi abizen euskaldun, eta inguru
“euskaldun” batean hazi eta bizi diren umeak, berez, euskalhiztunak ote diren
inork ez du zalantzatan jarriko, baina, adibidez, gurasoetako bat erdaldun,
lehenengo bi edo lau abizenak erdaldun eta inguru erdaldun (edo euskaldun)
batean hazi eta bizi den umea zer ote da? Erdalhiztuna, derrigorrean? Ezin al da
aurreko horiek bezain euskalhiztuna izan?</p><p style="text-align: justify;">Ume txikiak eskolaratzeko unean, ezin
zaie aurretik jarraipen bat egin normalean euskaraz jarduteko ohitura daukaten
edo ez jakiteko, eta ohikoena da gurasoen esana sinetsi beharra portaera hori
neurtzeko. Baina gurasook badakigu gezurra esaten, ezta? Guraso gutxik onartuko
luke, besterik gabe, erdararako joera duenik, nahiz eta baduela jakin, eta,
berezko guraso euskaldunen artean ere, hainbatek nekez onartuko luke euskaldun
komunitatera sartu berri den eta batua baino ez dakien bat beraiek bezain
euskaldun denik. Nik neuk, behinik behin, irudipen hori dut</p><p style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Tira, ez dut gaiaz polemika sortzeko asmorik, eta
ez nuke inork gaizki interpretatzerik nahi, baina uste dut, ni bezalaxe, asko
eta asko kezkatuko liratekeela eskola batek edo bestek (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">nork?</i>) gure umeak euskalhiztuntzat jo (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">edo ez</i>) beharko balitu. Eta, hortaz, zilegi bekit kezka aireratzea,
behintzat.</span></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-61578744645732172452021-07-31T12:56:00.001+02:002021-07-31T14:13:42.383+02:00Ongi etorri Euskararen Herrira<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Udatiar nabilen kostaldeko
herri honetan, bada BM supermerkatu bat atsedenleku dudan etxetik hurbil, nora
askotan joaten naizen erosketaren bat edo beste egitera. Kanpoaldean, irristailu-ateen
ondoko sarreran, gizonezko bat egoten da, diru eske-edo dabilena, eta, sartzen
naizen bakoitzean, “buenos días” esaten dit, niri bezalaxe goiz partean
hurbiltzen diren erosle guztiei ere.</span></p><p>
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Ez dakit nondarra den eskalea, baina, itxura fisikoagatik behintzat, ez
dirudi oso urrutikoa, eta, gaztelaniaz “buenos días” ahoskatzen duen moduagatik
ere, ez nuke esango espainiar estatutik kanpokoa denik. Batek daki, agian
herrikoa bertakoa da (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ez dut uste</i>),
eta, eskean baldin badabil, horren beharra duelako ibiliko da horrela, ez dut
hori zalantzatan jarriko. Badakit, ordea, jakinaren gainean dagoela zein
herritan dagoen, eta, beraz, zein hizkuntzatan hitz egiten den gehienbat
berton. Izan ere, inguruetako mapa linguistikoak argiki adierazten du Euskal
Herrian ari dela eskean, Euskararen Herrian, alegia.</span></p><p></p><p><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCCSpsrc6bojS8VybC1WVQ9KkaNif_J5stkhKN9DNMpVR4DDF35bm5AtBne7SlfJxr3u4EcxOr0sPtwYM_DyVP0VA79yiRYC19GvXnYBiFPps3vw0E3YnPZ92vc5jAO_W1Wrt6goy1zyw/s2048/20210712_184958.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="2048" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCCSpsrc6bojS8VybC1WVQ9KkaNif_J5stkhKN9DNMpVR4DDF35bm5AtBne7SlfJxr3u4EcxOr0sPtwYM_DyVP0VA79yiRYC19GvXnYBiFPps3vw0E3YnPZ92vc5jAO_W1Wrt6goy1zyw/w200-h200/20210712_184958.jpg" width="200" /></a></div><p></p><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Kartelez gain,
inguruan sumatzen den giroa euskalduna dela erraz antzeman daiteke, eta, gainera, nik
bezalaxe, askok erantzun behar izan diote “egun on” berak “buenos días” esanda
agurtu gaituen bakoitzean; horretaz, ziur naiz. Halere, bera tematu egiten da gaztelaniarekin,
euskararen ukazioarekin, eta horrek zerikusia dauka bere jarrera
ideologikoarekin; horretaz ere, ziur naiz. Ez dakit laguntza askorik jaso ote
duen goizero hainbati “buenos días” esanda. Neuk, behintzat, sekula ez diot
ezer eman, eta dagoeneko “egun on” erantzuteari ere utzi diot; sartzean, ikusi eta
entzungo ez banu bezala sartzen naiz erosketak egitera.</span></p>
<p style="text-align: justify;"><span lang="EU"> </span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Kontua da deigarri egiten zaidala halako jarrera bat eskean dabilen
baten aldetik, eta, nolabait, orokorragoa den beste jokabide batetik eratorria
den jarrera dela esango nuke; izan eskale, izan turista, izan nornahi.
Aspaldion, nabarmenagoa egiten baitzait euskararekiko ukazio hori,
bertokoarekiko errespetu falta hori, kanpotar jendearen partetik. Balirudike eraso
kultural-politiko batean murgilduta gabiltzala, eta, dagoeneko, horrelako
detaile txikietan ere azaltzen hasia dela. Eta, horren aurrean, ez dut uste
nahikoa denik ongietorria ematen dieten afixak jartzearekin. Agian, zerbait
gehiago egin beharrean gaude herri gisa, baina horixe da kontua, zer egin, eta
nola. Edonola ere, ONGI ETORRI EUSKARAREN HERRIRA!</span></p><p></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPDvqRS5GuGf35qq7MWO7k10L8kzL9xjoyrb3IeXxwNvmFuAfA0gJI9PzUia-ZhMxx9hqN3LgeJUGdBHpd1NTa-DGWwyGCmlau4Vjx915IloJ7imsh-Z_DpMXjE_DwBDTiJZu8b7s2E-s/s2048/20210717_131536.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1352" data-original-width="2048" height="264" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPDvqRS5GuGf35qq7MWO7k10L8kzL9xjoyrb3IeXxwNvmFuAfA0gJI9PzUia-ZhMxx9hqN3LgeJUGdBHpd1NTa-DGWwyGCmlau4Vjx915IloJ7imsh-Z_DpMXjE_DwBDTiJZu8b7s2E-s/w400-h264/20210717_131536.jpg" width="400" /></a></div><br /><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"><br /></span><p></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-41327896597956759952021-07-17T17:59:00.001+02:002021-07-17T18:12:04.034+02:00Euskañoletik Euskalenglishera<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Aitor dezadan, ezer
idatzi aurretik, 66an jaioa naizen honek ez dudala inoiz ingelesik ikasi. Eskolan
frantsesa ikasten genuen garaikoa naiz eta, gerora, ingelesaren <i style="mso-bidi-font-style: normal;">boom</i>a iritsi zenean, ni euskara ikasten
hasia nintzen (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">eta oraindik ere ari naiz,
noski</i>) eta, egia esanda, inoiz ez dut ingelesa oso gogoko edo erakargarri
sentitu, hizkuntz inperialismoaren kontu horrengatik edo; frantsesa, nolabait,
gertuagokoa eta “gureagoa” sentitu izan dut beti, Ipar Euskal Herriari diodan atxikimenduagatik-edo,
bertara joaten naizenetan, oraindik ere, euskaraz moldatzeko aukerarik izan
ezean, oso lagungarria izaten baitzait frantsesez dakidantxoa.</span></p><p>
</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Tira, bada, kontua
da azken egunotan <a href="https://www.berria.eus/albisteak/200381/zeintzuk-dira-euskaltzaindiak-onartu-berri-dituen-hitzak.htm">Euskaltzaindiak 592 hitz berri hiztegiratu ditu</a>ela, han-hemenka
irakurri ahal izan dugunez. Horietatik asko, niretzat, erabat arrotzak eta
esanahirik gabeak dira, dudarik gabe, ingelesez naizen ezjakinagatik. Eta
hitzok irakurri orduko konturatu naiz gizartean bertan ikusten dugunaren isla
izan daitekeela, bai, baina, era berean, ez dakit ez ote den erakundeetatik-eta
lar bultzatzen ari ingeleserako joera hori; “denok” ingelesez dakigulakoan,
nonbait.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiw5ykG4-h2hwamaNxvneJrsY-4ta2KbN1iAm8dpxG6Sv-dN2nHjiq3kUmgBy_6Aglq_sX_eyPKe9GN6cpLr-ts2c46hijdk-To6KIMmcuD1EUod3cPrcZu7XYg1UvirbsPjGnjuqEa0jM/s318/20210717_175050.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="318" data-original-width="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiw5ykG4-h2hwamaNxvneJrsY-4ta2KbN1iAm8dpxG6Sv-dN2nHjiq3kUmgBy_6Aglq_sX_eyPKe9GN6cpLr-ts2c46hijdk-To6KIMmcuD1EUod3cPrcZu7XYg1UvirbsPjGnjuqEa0jM/s0/20210717_175050.jpg" /></a></div>Nik <i style="mso-bidi-font-style: normal;">queer</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">router</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">show</i> edo <i style="mso-bidi-font-style: normal;">remake</i>, besteak beste, irakurtzen
ditudanean, neure erara interpretatu behar izaten ditut beti, zer esan nahi
duten zehazki jakin gabe, eta inoiz edo behin halakoren bat idatzi behar izan
dudanean, berriz, zalantza izugarriak izaten ditut “h” tartekaturik ote duten,
bokale bi jarrraian… Zera, WhatsApp hitzarekin gertatu izan zaidan bezalatsu (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">oraintxe bertan, berriro ere</i>):
telefonoan begiratu ezik, ez naiz zuzen idazteko gai, eta, horregatik,
“guatxap” idazten dut gehienetan. Eta, horren harira, horixe ez dut ondo
konprenitzen: zergatik izan behar diren Hiztegi Batuko hitzak euskal grafiarik
ere ez duten erdal hitzak. Euskal grafiaz idatziko bagenitu, behintzat…<p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Horrelako terminoez
gain, bada ingelesa eguneroko bizimoduan sartzen zaiguneko beste zirrikitu bat
ere: kaleetako kartelak edo afixak. Barakaldoko <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Bilbao Exhibition Centre</b>, Donostiako <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Basque Culinary Center</b>, Zumaiako <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Flysch</b> & Karst, Euskal <b>Encounter</b>, eta aspaldion hain gurea den kirolean ere
gailentzen ari diren zorioneko <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Master
Cups</b> horiek: <i>Emakume Master Cup</i> (pilota txapelketa), <i>Euskal Pelota Egokitua
Master Cup Irekia</i>, <i>Donosti Masters Cup 2021</i>… Batzuetan, sekula zapaldu ez dudan
Britainia Handian nabilela ere pentsatu izan dut, amesgaitzetan.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Euskaldunok oso
erraz kritikatzen dugu <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Euskañola</b> delako
hori, dela gaztelaniaren eta euskararen arteko nahasketa zentzugabe horrengatik,
dela gaztelaniaren egiturazko euskara idatzi edota mintzatuagatik, edo dena
delakoagatik, baina, ohartu ere egin gabe, beste erdara bat ari zaigu eguneroko
euskaran sartzen: hainbeste miresten dugun ingelesa, munduko ate guztiak
zabalduko omen dizkiguna. Eta nik horri <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Euskalenglisha</b>
esaten diot; euskarak oraino oztopo gutxi izan ditu eta, horra hor beste bat, beste
erronka bat.</span></p>
<div style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Eskolan ere eredu hirueleduna abian dugu orain urte batzuetatik hona eta,
berriki, </span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">gure ikastetxeetan euskara <a href="https://www.berria.eus/paperekoa/1913/002/001/2021-07-16/euskara-ikasgelan-gero-eta-gutxiago-eta-okerrago.htm">gero eta gutxiago eta okerrago</a> egiten dela</span> jakin dugu.
Ziur ingelesak ez duela horren errua, noski, baina lepoa egingo nuke
zerikusirik baduela. Nik, arestian esanda legez, ez dut inoiz ingelesezko
eskola bakar bat ere jaso, eta, oraingoz behintzat, berdin antzera jarraituko
dudalakoan nago.</span></div><p></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-37166793613394067432021-02-27T11:39:00.002+01:002021-02-27T12:17:22.902+01:00GARAI BATEKO EUSKALDUN BERRIOK ETA ORAINGO EUSKARADUNAK<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Lagun batek aspaldi
esaten zidan geu ginela euskaldun berrien azken belaunaldia. Haren ustez,
geroztik, euskaldun berri gutxitxo sortu dira, hainbat arrazoi tarteko. Eta,
egia esanda, begiratua atzera eman eta lagunak arrazoi zuela pentsatzen hasia
nago neu ere.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Sasoi hartan,
laurogeiko hamarkadan, baita laurogeita hamarrekoaren lehenengo erdian ere,
gizartean bizi izaten genuenak euskaltegira bultzatzen gintuen gazte erdaldunok,
euskaltegiak euskaradun bihurtu eta gu geu euskaldundu egiten ginen. Euskara(z)
ikasteaz gain, euskal kulturaren zantzuak behintzat, euskaldunen balioak eta
bizimodua ere geureganatzen genituen, dena batera eta guk nahita; lau paretaren
arteko eskolez gain, euskara bizia ere ezagutzen genuen, herri euskaldunetara,
kultur ekitaldietara eta abarretara joanda.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Harrezkeroko
belaunaldiek, ordea, modu aseptikoago batean ikasi dute euskara. Euskal munduak
eragin litzakeen zirrara eta sentipenetatik at ikasi dute, hizkuntza soil gisa,
eta funtzio eta helburu ia bakarra dutela: euskara-egiaztapena eskuratzea,
titulazioa. Apurka-apurka, gainera, askozaz ere tresna eta aukera gehiago izan
dute euskara eskura izateko; direla euskarazko hainbat eta hainbat hedabide eta
ekintza, edo dela, nagusiki, eskola publikoko D eredua. Guk izan ez genituen
lanabesak, alegia.</span></p>
<p style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Hala ere, aldeko faktore askoz gehiago izan arren, badirudi inplikazio
gutxiago eta atxikimendu eskasagoa dutela euskal munduarekiko; bereziki,
euskara eta euskal kulturarekiko. Izan ere, euskara jakitea (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">ez euskaraz jardutea</i>) Administrazio
publikoan lanposturen bat edo beste eskuratzeko erreminta hutsa dute; ez dute
ezertarako ere baliagarritzat jotzen, oposizioetan hainbat puntu lortzetik
harago; lotsagarri eta barregarri deritzote eguneroko harreman pertsonal eta
sozialetarako erabiltzeari; ez dira euskaraz jakiteagatik harro sentitzen, eta
are gutxiago euskaraz bizitzera animatzen; EUSKARADUN estatusa erdietsita, bost
axola zaie EUSKALDUN izatea edo ez.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSNSNv0_8X4yZ_31nua54wMmBv7xt1KhwrgzsG8Kla-SxW10TsSnj2Fe6FQwoNm5XHh9Pgkb-kQ5Za2PpPsA0Xkqc5R9uP0bZHBDV5wBlEv_0o4p5VSXxQPjAa2FtstF_mAkBUNIaNgjc/s1016/euskaraz+dakite.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="619" data-original-width="1016" height="244" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSNSNv0_8X4yZ_31nua54wMmBv7xt1KhwrgzsG8Kla-SxW10TsSnj2Fe6FQwoNm5XHh9Pgkb-kQ5Za2PpPsA0Xkqc5R9uP0bZHBDV5wBlEv_0o4p5VSXxQPjAa2FtstF_mAkBUNIaNgjc/w400-h244/euskaraz+dakite.png" width="400" /></a></div><div style="text-align: justify;"><span lang="EU">Bada, horretan
guztian, zeresan handia du jendarteak eta, jakina, agintean ditugun
mandatariek. Izan ere, garai bateko gizarteak berak bultzatu bagintuen gu euskaldun
izatera, oraingoak ez dirudi berdin jokatzen duenik, eta euskaraDUN izate
hutsarekin, hau da, nolabaiteko euskalduntze estatistikoarekin, nahikoa eta sobera
dela ematen du. Gazteek (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">eta inguru nahiz
familia erdaldunetako gazte euskaldun berriez ari naiz, noski</i>) motibazioa
behar dute euskaraz jarduteko, gizarteak xaxatu ditzala eta kontzientzia
harraraz diezaiela behar dute, baina, antza denez, ez dute prestigiodun
erreferente euskaldunik topatzen, imitatzera eta euskaldun jokatzera bultzatuko
dituenik. Eta, bitartean, nagusituz doaz eta euskara bazter utziko dute behin
betiko; beste belaunaldi bat galduta euskararentzat.</span></div><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Eta, orain, guraso garen garai hartako euskaldun berriok lan nekeza izaten
dugu gure ondorengoak euskaldun izan daitezen, euren gizartean nolabait euskaraz
bizi dadin. Horregatik diot lagunak arrazoi zuela, euskaltegietan nahiz eskola
publikoetan, oro har, euskaldun berriak bainoago euskaradun berriak
sortzen ari garela uste dudalako; estatistikak betetzeko balio duten tituludun
berriak, alegia, politikoki (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">batzuentzat</i>)
zeinen ondo ari garen zuritzeko balio duten datuak, azken finean. Datuok, baina,
ez dute Euskal Herria iraunaraziko.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> </span></p>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-54213541099917169382020-12-30T11:51:00.001+01:002020-12-30T12:22:13.215+01:00Euskal -DUN herritarrak<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]-->
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Bitxia da zeinen
erlatiboa den <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">-DUN</b> euskal atzizkia,
zeinen ondo adierazten duen erlatibotasuna berez erlatibozko forma <b><span style="color: blue;">du</span></b>e<b><span style="color: blue;">n</span></b>
atzizki honek. “Atzekoz Aurrera” hiztegira joz gero, ehunka hitz azaltzen dira
DUN atzizkidun (324, hain zuzen), baina lerrootan euskalDUNtasunarekin
zerikusia dutenei baino ez diet erreparatu nahi. Eta, zehazkiago, horietako
batzuei baino ez, euskal herritarrok definitu eta multzokatzeko balio duten
bakanei:</span></p>
<p class="ListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><b><span lang="EU"><span style="mso-list: Ignore;">1)<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span></b><b><span lang="EU">EUSKALDUN</span></b><span lang="EU">: Euskaltasuna duen euskal herritarra ei da euskalduna; alegia, euskal
sena, euskal nortasuna duena eta, hortaz, euskara ere baduena. Harluxet euskal
hiztegi entziklopedikoak, esaterako, honakoa dio <b>euskaldun</b> hitzaren
harira: “1. Euskaraz dakiena, euskaraz mintzatzen dena. 2. Euskal Herriko
biztanlea. II <b><i>euskaldun berri</i></b>. Beste ama-hizkuntza bat izanik,
euskara ikasi duena. II <b><i>euskaldun zahar</i></b>. Euskara ama-hizkuntza
duen euskalduna.”</span></p>
<p class="ListParagraph" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Eta, horren
harira, hurrengo orrialdean, euskalDUNtasunarekin parekatzen du euskaltasuna:
“euskalduna denaren nolakotasuna, euskalduna izatea.”</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Horrela,<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>“euskaldun” hitzak
euskararekin zer-nolako harremana duen ikusita, pentsatzekoa da erdararekin ere
beste horrenbeste gertatuko dela; alegia, euskaldunak duen beste adiera ere
behar luke erdaldunak, erdarari atxikita baina. Atzera ere Harluxet hiztegi
entziklopedikora jo eta honatx zer dioen:</span></p>
<p class="ListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><b><span lang="EU"><span style="mso-list: Ignore;">2)<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span></b><b><span lang="EU">ERDALDUN</span></b><span lang="EU">: “adj. eta iz. Erdaraz mintzatzen <a href="http://www1.euskadi.net/harluxet/hiztegia.asp?sarrera=dena" target="Emaitza"><span color="windowtext" style="text-decoration: none; text-underline: none;">dena</span></a>, euskaraz ez dakiena. <i>Maisu erdaldunak.</i>”</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Ez dio ezer, ordea, inongo biztanleez, ez eta erdaldun berriez edota
zaharrez. Eta, euskaldun hitzari egin diodan jarraipen bera eginez, erdaltasuna
edo erdalduntasuna ere interesatu zaizkit. Baina erdaltasun nahiz erdalduntasun
hitzei legokiekeen sarrerarik ez dakar hiztegiak.</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Euskaldunok, dena den, oso argi dugu zer den erdalduna izatea. Hain
zuzen, euskalduna ez dena da erdalduna, eta, beraz, euskal herritar askotxo
dira erdaldun; hau da, Euskal Herriko biztanle asko eta asko.</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Hiztegiak hiztegi eta definizioak definizio, -DUN atzizki horrek
askotariko interpretazioak ekar ditzake berekin eta, jakina, euskal herritarron
artean, nork bere nahierara, bere interesen arabera, interpretatu ohi du bere
burua definitzeko terminoa. Horra hor, esaterako, beste pare bat –DUN atzizkidun,
aspaldion gero eta maizago entzuten direnak gure artean:</span></p>
<p class="ListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><b><span lang="EU"><span style="mso-list: Ignore;">3)<span style="font: 7pt "Times New Roman";"> </span></span></span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">EUSKARADUN</span></b><span lang="EU">: Harluxet hiztegiak ez dakar berba
hau, baina, etimologiari erreparatuta, erraz ondoriozta daiteke “euskara <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">du</span></b>e<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">n</span></b>a”
adierazi nahi duela. Alabaina, horrek ez du esan nahi euskaldunaren esanahi
berekoa denik, adiera ezberdina baitute EUSKALek eta EUSKARAk, ezta? Gainera,
jakina da, adibidez, ingelesdunak ez direla ingelesak, ez eta frantsesdunak
frantsesak ere; hortaz, euskaradunek ez dute, berez, zertan euskaldun izan,
nahiz eta euskaldun guztiak badiren euskaradun.</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbQWgnPE6z6kxJEScvI9uDKO7KYpnBbza-x7WvL8YNKUL3feB5eq-gBSFpGDCWRnakrZOV9hxvZSKDx5g8y3pGSDdPhjjmqIY5ptCaz3bOgXllbQDJTtgVSq2bcqYQRFsvYLMQFyvHU7c/s761/euskaradun.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="321" data-original-width="761" height="169" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbQWgnPE6z6kxJEScvI9uDKO7KYpnBbza-x7WvL8YNKUL3feB5eq-gBSFpGDCWRnakrZOV9hxvZSKDx5g8y3pGSDdPhjjmqIY5ptCaz3bOgXllbQDJTtgVSq2bcqYQRFsvYLMQFyvHU7c/w400-h169/euskaradun.png" width="400" /></a></div><span lang="EU"> </span><span lang="EU"></span><p></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Eta, definizioak zorroztuz gero, bada azken hilotan (orain dela bi urte
bezalatsu) entzun dugun beste –DUN herritar bat ere:</span></p>
<p class="ListParagraph" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-align: justify; text-indent: -18pt;"><b><span lang="EU"><span style="mso-list: Ignore;">4)<span style="font: 7pt "Times New Roman";">
</span></span></span></b><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">EUSKARA<u>L</u>DUN</span></b><span lang="EU">:<a name="_GoBack"></a>
Berau ez dakigu zehazki zer den, ez baita erraz jakiten zer biltzen <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">du</span></b>e<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">n</span></b> bere
baitan, zer esanahi <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">du</span></b>e<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">n</span></b>. Izan ere, berriz ere etimologiari beha, EUSKAL
nahiz EUSKARA dituena dela esan liteke, alegia, euskaradun euskalduna, baina,
agidanez, zenbaitetan ez da ez bata ez eta bestea ere. Badakigu, ordea, bi
urterik behin (orain arte, bederen) Euskaraldian parte hartzen duena dena,
delarik euskaradun, delarik euskaldun, edo ez delarik ere. OHARRA: Harluxet
hiztegiak “Euskaraldi” hitzik ere ez dakar.</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Kontuak kontu, hainbeste euskal -DUN herritar gara Euskal Herrian, ezen
ezin defini baikenezake geure burua zehatz-mehatz dagokigun terminoarekin; edo
nekeza delako irudipena dut nik, behintzat. Eta definizio gaitz horren atzean,
betiere, euskara dugu eragile. Ez dut uste munduan dagoenik bertako herritarrei
hainbeste ñabardura atxikitzen dien hizkuntzarik. Horretan ere bakarra dugu
EUSKARA, ez uste?</span></p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left: 0cm; text-align: justify;"><span lang="EU">Tira, urte birus<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">dun</span></b> honen amaierako nire azken psikolastoa izan
da hau, irakurle. Ondo buka eta hobeto hasi datorrena.</span></p>
Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-77916799653411319402020-11-21T11:21:00.004+01:002020-11-21T19:11:36.687+01:00BAT(ek) IZAN EZIK<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><span lang="EU">Gaztetxoak
ditut ikasle, hamasei eta hamazazpi urte bitartekoak. COVID-19a dela eta,
gelako edukiera murriztuta, aurten, talde txikiagoa(k) d(ir)a, bederatzi
ikaslekoa(k). Batxilergoa ari dira burutzen eta, bitartean, eskolaz kanpoko
jarduera gisa edo, C1 titulua prestatzera datoz euskaltegira; gurasoek
bultzatuta, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">bat izan ezik</b>.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU" style="color: blue;">#Euskaraldia</span><span lang="EU"> hasi berri den honetan, azalpen batzuk eman dizkiet eskolan; zer diren
<span style="color: blue;">#belarriprest</span>ak, <span style="color: blue;">#ahobizi</span>ak
eta, maila kolektiboan, oraingo <span style="color: blue;">#arigune</span>ak.
Eta, euskaltegi batean egonik eta, gainera, ikasgelan taldea garenez, guri
geuri arigune gisa jardutea dagokigula. Hori guztia material zozketa baten
harira, gelakideen artean. Ikasleek, ordea, ezer gutxi zekiten Euskaraldiaz, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">rol</i> ezberdinez eta abarrez; <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">batek izan ezik</b>.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span lang="EU"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs7GT_TbrDN7dcoLfvjERj27mYsbee3aedEPKo24vNIurjFD60PAYyVamM8OJd8pA-vC5H6E4C7_Z-N9vu0OH4P2WI2xDiT1HhF1-sDpMvaAU-o7cWHibjXBniDgf1l5y5PZOMPMmUXo4/s183/KORAPILOA.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="76" data-original-width="183" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjs7GT_TbrDN7dcoLfvjERj27mYsbee3aedEPKo24vNIurjFD60PAYyVamM8OJd8pA-vC5H6E4C7_Z-N9vu0OH4P2WI2xDiT1HhF1-sDpMvaAU-o7cWHibjXBniDgf1l5y5PZOMPMmUXo4/w480-h199/KORAPILOA.jpg" width="480" /></a></span></div><span lang="EU">Orduan, berriketan
ibili gara euskararen egoeraz, euskaraz jakin arren jendeak ez duela egiten,
bereziki gazte jendeak eta “gurea” bezalako ingurune erdaldunean (Bizkaiko Ibar
Ezkerra), eta ez dakit zer eta badakit nor. Eta garbiki azaldu didate euren
jarrera: euskara oso zaila da, mundu guztiak esaten du gauza bera, eta, nahiz
eta txikitatik euskaraz ikasi (estudiatu) duten, errazagoa zaie erdaraz
jardutea. Euskara eskolarako kontua da (baita euskaltegirakoa ere), baina,
hortik kanpo, gaztelania dute komunikazio-hizkuntza bakarra, eta, batxilergoa
amaituta, gaztelaniaz jarraituko dute ikasten, errazagoa zaielako. Erdaraz bizi
nahi dute. Hortaz, ez zaie interesgarri izaten, ezta motibagarri edo
erakargarri ere, euskararen aldeko jarrera aktibo bat hartzea; <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">bati izan ezik</b>, nik uste.</span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Bakar horrek ezer
gutxi esan du berriketaldi osoan zehar, taldekoen barreak eta txantxa itxurako
iruzkinak entzun eta konplizitate keinuren batzuk egitera mugatu du bere
jarduna. Eta zozketa egin dugu. Materiala, <span style="color: blue;">#Euskaraldia</span>ren
oihalezko zorro bat tarteko, berdin antzera <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>pentsatzen duten zortzi gaztetxoetako bati
egokitu zaio. Erdi txantxetan edo, denok ondorioztatu dugu, zorroa praktikoa
denez, erabilgarri ere badela eta, <span style="color: blue;">#Euskaraldia</span>ren
publizitaterik ez egitekotan, aukera duela iruntzietara eramateko kalean, logoa
gorputz aldera ezkutuan edo.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Isilik jardun duen
ikasle bakarrak ama du euskaldun, euskaldun zaharra, berak dioenez, eta ohitura
dute betitik euskaraz egiteko euren artean. Ikasle horrek atxikia du euskara
bere bizimoduan. Berak ez dit esan, baina nik badakit amak transmititu diola
euskararekiko atxikimendu hori. Berak badaki euskara bere hizkuntza dela eta,
erabili ezean, galdu egingo dela beren familian, beren inguru hurbilenean;
beren nortasunaren zati behinena galduko dutela, azken finean. Ez du ozenki
esango, ordea. Hamasei urte besterik ez du eta, lotsati edo, kikildu egiten da
besteren aurrean euskal nortasunaren aldeko jarrera aktiboa agertzerakoan.</span><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"> Eta ez da erraza korapilo hori askatzea.</span></p>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Abian da <span style="color: blue;">#Euskaraldia</span>. Bejondeiola
euskarari!</span>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-49541312570350671022020-10-25T09:42:00.004+01:002020-10-25T10:33:16.837+01:00 ATZERATU ALA AURRERATU?<p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;"></span></b><span lang="EU">Bart, inguruko
hedabide guztien arabera, atzeratu egin dugu ordua, urtero egin izan dugun
legez, energia aurreztuko delakoan (<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">dugu</i></b>lakoan?). Eta datorren martxoan,
besterik adosten ez bada, alderantziz egin beharko dugu; aurreratu, alegia.
Baina lasai, irakurle. Ez nator lerrootan zorioneko eztabaida horretaz neure
iritzia ematera, ea energiarik aurrezten den ala ez, edota merezi ote duen
ordutegi naturala hautsi eta naturaren kontra jokatzea. Ez, horretaz ez dut
zeresanik. Horrezaz harago, urtean birritan izaten dudan zalantza baten gainean
idatzi nahi ditut hitzok. Zer egin ote dugu, ordularia atzeratu ala aurreratu?</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlG4dntOtaqyg9f9kXAbYLBb2HwRtgXpSX_5vS8KMGz8zVpzu9yJ0AX7OB3Nr_4Xfk5htDwIO5Rqzdnxn4S5L72BJIyBY9kl0RhfA3xI0FCTwY0uc3tUY_emdd1PH9B_3BINvU4DIy524/s300/ordu+aldaketa.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="300" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlG4dntOtaqyg9f9kXAbYLBb2HwRtgXpSX_5vS8KMGz8zVpzu9yJ0AX7OB3Nr_4Xfk5htDwIO5Rqzdnxn4S5L72BJIyBY9kl0RhfA3xI0FCTwY0uc3tUY_emdd1PH9B_3BINvU4DIy524/w503-h222/ordu+aldaketa.png" width="503" /></a></div><div style="text-align: justify;">Bart, seme gazteari
azaltzen ahalegindu nintzen, nolabait, betiko orduan oheratu eta ordubete
lehenago esnatuko ginela edo. Ordu aldaketarena zehazten saiatu nintzen, eta,
aldaketaren balizko zergatiaz landa, semea ez zegoen ados atzeratze
kontuarekin, beraren ustez, atzeratu barik aurreratu egingo baikenuen; egin
dugu. Hau da, denbora aurreratu, aurreztu egin dugu, erlojua ordubete
lehenagora ekarrita. Atzeratuz gero, ordubete hori galdu egingo genukeen,
martxoan egin egingo duguna, nonbait. Eta, semearekiko elkarrizketatxo
horretatik abiatuta, ordua aldatuta (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">atzeratuta
edo aurreratuta ez dut esango</i>), gosaldu eta teklatura hurbildu naiz, kezka
hori zuekin partekatu nahian, eta, bide batez, ea baten batek askatzen didan
korapiloa.</div><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Izan ere, ustez,
ezberdin pentsatzen omen dugu denbora euskaraz eta erdaraz (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gaztelaniaz, esan nahi dut erdara esatean</i>).
Ez da lehenengo aldia horrelako atakan sentitu naizela, eta uste dut, zinez,
zertxobait badagoela ezberdin kontzepzio horretan. Azken batean, atzeratze eta
aurreratze kontzeptuen atzean, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">lehenago</i></b> eta <b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><i style="mso-bidi-font-style: normal;">geroago</i></b> konparazioak
daude. Hau da, gauden unetik lehenagoko edo <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">aurre</b>ko une batera jauzi egitean, teorian behintzat, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">aurrera</b>goko une batera igaro gara, eta,
beraz, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">aurreratu</b> egingo genuke
denbora hori, semeak arrazoitu bezala. Era berean, gauden unetik <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">geroago</b>ko une batera pasatzean, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">atzera</b>goko une batera pasatzen gara,
eta, hortaz, <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">atzeratu</b> egingo genuke
denbora; galdu, alegia. Nolabait, hasiera eta bukaera kontzeptuak bezalakoxeak
lirateke atzeratzea eta aurreratzea. Biziaroan, aurrera ala atzera ari gara?
Amaierara ala hasierara ote goaz?</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Horren harira,
gogoan dut aspaldiko pasadizo bat, non euskaldun bi zerbaiten bila ari ziren
liburu baten baitan. Bata, erdaraz jaio eta hazita, gaztetan euskaldundua zen;
bestea euskaraz sortu eta bizi ei zen, uneoro edo. Bila zebiltzana non zegoen ez
zekitela, liburu hasieratik hurbilago ala bukaeratik hurbilago al zegoen, han
ari ziren elkarri esaka: <i style="mso-bidi-font-style: normal;">aurrerago,
aurrerago!</i> batak, eta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">atzerago,
atzerago!</i> besteak. Batak, baina, liburuaren hasierako partean zegoela esan
nahi zuen, eta besteak, gauza bera. Elkar ulertu ezinik, berbera adierazita ere.
Hasiera eta bukaera; aurrea eta atzea; lehenago eta geroago. Hau kaka-nahastea!</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EU">Tira, irakurle. Igande
goizeko psikolastoa baino ez da hau, ez lar kezkatu. Oraina da orain. Gozatu
eguna, gauden orduan gaudela ere.</span></p>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Larrabetzun, 2020ko urriaren 25ean, 9:14an.</span>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-56311514936299773722020-05-23T17:52:00.003+02:002020-05-23T19:16:46.060+02:00HABEren egiaztagintza eta neutraltasuna<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><br />
<div style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Atzoko
erdal egunkari batean</span></span><span class="r-18u37iz"><span lang="EU"> <a href="https://www.deia.eus/opinion/cartas-al-director/2020/05/22/habe-rebajas/1040258.html"><span style="mso-bidi-font-weight: normal;">#JorgeFerrerAzpitarte</span></a></span></span><span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">k
idatzitako “HABE está de rebajas” eskutitza irakurri ondoren, eta, aztertzaile ohia
nahiz euskaltegiko irakaslea naizenez, honako hitzok argitara eman beharra
sentitu dut gaur, lehenago <span style="color: blue;"><a href="https://twitter.com/portugoieta/status/1264101655643111424"><span style="mso-bidi-font-weight: normal;">#Twitter</span></a></span>ren egin dudan bezalaxe.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span style="color: blue;"><a href="https://eu.wikipedia.org/wiki/Koronabirus"><span style="mso-bidi-font-weight: normal;">#Koronabirusa</span></a></span><span lang="EU">ren pandemia dela eta, ezohiko neurri asko hartu behar izan dira gure
eguneroko bizimoduaren arlo guztietan, eta, nola ez, euskararen inguruko
kontuetan ere bere eragina izan du zorioneko birusak. Horrela, euskararen
egiaztagintza prozesuan izan dituen ondorioetako bat izan da B2, C1 eta C2
mailetako azterketak <i style="mso-bidi-font-style: normal;">sine die</i> atzeratu
behar izana, harik eta, hilaren aurreko 15ean, <a href="https://www.habe.euskadi.eus/albistea/2020/berrabiatu-egin-dira-euskara-mailak-egiaztatzeko-prozesuak/s23-edukiak/eu/">#HABE</a>k argitaratu duen ebazpen
baten bidez, beroriek berrabiatu eta aldaketa batzuk ezarri dituen arte;
aldaketen artean, deialdi itxian ahozko probarik egin ez eta mintzamenaren
ebaluazioa euskaltegien esku uztea izan da harrigarriena.</span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOBmENQ7ITpspTVO45PEFR004x8ss5SbRfUK7opsFs183nQarSaQfr-GWHzi8z-U_U_WX4t2J8AifDv6Y_NQwtDNopFmpFziG2bcU2ORCtCX2tpJ8pYMshNEIXbIM4GXomKAbkI2PN47M/s1600/habe-k8NB-U4096335194pSC-575x323%2540El+Correo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="322" data-original-width="575" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOBmENQ7ITpspTVO45PEFR004x8ss5SbRfUK7opsFs183nQarSaQfr-GWHzi8z-U_U_WX4t2J8AifDv6Y_NQwtDNopFmpFziG2bcU2ORCtCX2tpJ8pYMshNEIXbIM4GXomKAbkI2PN47M/s400/habe-k8NB-U4096335194pSC-575x323%2540El+Correo.jpg" width="400" /> </a></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Bada,
Twitterren nioen bezala, esan beharrekoak esan egin behar dira, eta, esaerak
dioena zertxobait moldatuta, ondo esanak gogoan hartu, baina gaizki esanak… salatu.
Eta horrexegatik eskertu nahi izan ditut Jorgeren atzoko hitzak, ikasle baten
ikuspuntutik duten zintzotasunagatik, eta, aldi berean, hitzok neure egiten
ditudala agertu eta HABEren erabakiaren okerra salatu ere bai. Dena dela, HABE
erakundeaz harago, oso deigarria begitantzen zait euskaltegien beren isiltasun
gorgarria ere (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">nahiz eta bertako
langileon artean bai entzuten diren kritikak eta salaketa hitzak</i>), ezen
euskaltegiei berei, bereziki, interesatu beharko bailitzaieke egiaztagintza
prozesua neutrala, orekatua eta bermeduna bezain gardena izatea.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Izan
ere, bat-batean eta ezelako abisurik eman gabe, euskaltegietako (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">maila horietako</i>) irakasle guztiok
aztertzaile bilakatu gaitu HABE</span></span><span class="r-18u37iz"><span lang="EU"></span></span><span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">k.
Bat-batean, gure ikasleen egiaztagintza-prozesuari begira gauzatzen ari ginen
programazio guztia hankaz gora jarri du, azterketa-atalen ordena iraulita.</span></span><span lang="EU"> Eta, h<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0">orrela, ezbairik
gabe, sekulako arrakala sortu du, irakasleon artean ez ezik, euskaltegien euren
artean ere, den-denak, irakasle nahiz euskaltegi, maila ezberdinean kokatuz,
ikasleekin duten (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">dugun</i>) jokaeraren
arabera.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Azterketa
prozesuan indarrean egon behar duen berdintasun printzipioa, bai eta
anonimotasuna ere, bertan behera utzi ditu HABE</span></span><span class="r-18u37iz"><span lang="EU"></span></span><span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">k, oraingoan,
ikasleen ohiko irakasleak aitortuko baitie (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">edo
ez</i>) bere ikasleei mintzamen maila. Neutraltasuna eta objektibotasuna bazter
utzita, tokian tokiko eta egoeraren araberako partzialtasuna eta
subjektibotasuna saritu nahi izan ditu pandemiaren aitzakiatan. Izan ere, irakasleen
eta ikasleen arteko harreman pertsonalak ezin du gutxieneko berdintasun
traturik bermatu ebaluazioan; norberaren filiak eta fobiak, nola edo hala,
nahitaez, islatuko dira emaitzetan, erabat subjektiboak izango diren emaitzetan
(<i style="mso-bidi-font-style: normal;">tituluetan, azken finean</i>).</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI5d_49mr63lFviGzG1Tq-G1AAWnTGnEspBvDY8wroiTgwk_XAtKBqWdzQJv_B42YgowMAT6ZdlywBMtOzQA-3x0mvP0XaY4GzaXbyxCR8sOHgtMYWFtGQWiFKL20CLgbs2kyN_Vzo2FQ/s1600/habe-650x380.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="585" data-original-width="1000" height="233" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiI5d_49mr63lFviGzG1Tq-G1AAWnTGnEspBvDY8wroiTgwk_XAtKBqWdzQJv_B42YgowMAT6ZdlywBMtOzQA-3x0mvP0XaY4GzaXbyxCR8sOHgtMYWFtGQWiFKL20CLgbs2kyN_Vzo2FQ/s400/habe-650x380.jpg" width="400" /></a></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Eta,
egia esanda, ez dakigu erabakiaren jatorrian zer ote dagoen, pandemiarena
aitzakia hutsa ez ote den, ezen nekez uler baitaiteke nolatan egingo diren
proba guztiak deialdi irekian, eta deialdi itxian, ordea, ez; <span style="mso-spacerun: yes;"></span>edota nolatan, esaterako, milaka azterketari
batu </span></span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Bilbao_Exhibition_Centre"><span class="r-18u37iz"><span lang="EU">#BEC</span></span></a><span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Bilbao_Exhibition_Centre"></a>en
idazmena egiteko, eta ahozko proba bertan behera utzi.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span class="css-901oaocss-16my406r-1qd0xhar-ad9z0xr-bcqeeor-qvutc0"><span lang="EU">Geroak argitu diezagula
oraina, baina ez dadila euskara, beste behin ere, albo-kalteak ordaindu behar
dituena, nahikoa du-eta itxialdian erakundeen aldetik pairatu behar izan duen
kaskarkeriarekin.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-82083705612028564782020-01-24T13:38:00.000+01:002020-01-24T13:39:48.406+01:00EUSKALDUN BERRIA NAIZELAKO<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Lehengoan (asteon, 2020/01/22an), BERRIA egunkarian
Zuriñe Rodríguez Larak eta Ibai Fresnedok idatzitako <a href="https://www.berria.eus/paperekoa/1947/017/002/2020-01-22/gu.htm">GU</a> iritzi artikulua irakurrita, pentsakor gelditu eta gogora
etorri zitzaidan zenbatetan borrokatu behar izan ote naizen zorioneko <i style="mso-bidi-font-style: normal;">euskaldunberritasuna</i>rekin, eta horretaz
neronek ere zer edo zer idatziko nuela, ziurrenik, iraganean. Gaur, zertxobait
astitsuago nabilela, neure testu zaharretan arakatzen ibili naiz, eta hara,
orain ia hamar urte idatzi nuen testutxoa topatu dut, non euskaldun berrien eta
zaharren arteko bereizkeria maiseatzen nuen. Eta, antza, oraindik ere
gaurkotasuna duenez, hona ekarri eta zurekin, irakurle, partekatzea erabaki
dut. Honatx:</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;"><br /></span></div>
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 20.0pt;">Euskaldun berria naizelako</span></b> </span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Tabla normal";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
</style>
<![endif]--><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Topikoa bezain tipikoa izaten da, euskaldunon
artean behintzat, geure buruaz berba egitean, bereizketarik egin nahi ez izatea
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">euskaldunberri</i>en eta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">euskaldunzahar</i>ren artean. Besteren
aurrean, zuzenagoa ei da esatea denok garela euskaldun eta, jakina, horrexek
batzen gaituela; beraz, zertarako egin bereiz<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">keria</b>rik gure artean?</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0UEqqU2lMqhtnZTNyyeLileNsaZ0JrMfEfm-itx7T5uzmep0Q70-IZJFYkFPyPtwGN7pXcd6vJb_XpROvRl5CBzWyo_fDEr-J-XD1IQ3Oij5TDjlgTa1SQMGBH3TJq98oyg-_94E9IOI/s1600/BerriZahar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="234" data-original-width="536" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0UEqqU2lMqhtnZTNyyeLileNsaZ0JrMfEfm-itx7T5uzmep0Q70-IZJFYkFPyPtwGN7pXcd6vJb_XpROvRl5CBzWyo_fDEr-J-XD1IQ3Oij5TDjlgTa1SQMGBH3TJq98oyg-_94E9IOI/s400/BerriZahar.jpg" width="400" /></a></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Ni neu ere
horrelakoa izan naiz gehienetan, politikoki zuzena, alegia. Baina susmoa dut,
sakon-sakonean, denok oraindik ere egin egiten dugula bereizketa hori, jendaurrean
gustatzen ez zaigula esan arren. Batzuek, euskaldunzaharrek, euren harrotasuna
agerian uzteko egiten dute, inork ere ez dezan ahaztu “benetako” euskaldunak
direla; hau da, ez direla gerora ikasiak, betidanikoak baizik, eta, euren
euskalduntasunari dagokionez, jatortasuna dutela hizkuntza kontuetan ere.
Besteek, berriz, kasu anitzetan nire ustez, “benetakoen” aldean beren
umiltasuna agerian uzteko egiten dute bereizketa hori. Nolabait, beren burua
bigarren mailako euskalduntzat joaz, euskara eskasagoa eta artifizialagoa
dutela onartzen dute, eta, nonbait, badakite sekula ez direla zaharrak bezain
euskaldun izango, horrelakoak jaio egiten direlako eta ez gerora egin. Ahoa
euskaraz ireki orduko, lehenengo berbak barkamena eskatzeko izaten dituzte
maiz, ezer esan aurretik, euskaldunberriak direla argi eta garbi utzita.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Bi multzo horiez
gain, noski, bada besterik ere, bada bestelako euskaldunik. Nik neuk, egia
esanda, ez dut neure burua ez talde batean ez eta bestean ere kokatzen. Eta,
orduan, zera galdetuko diozue zeuen buruari: “Eta zer dela-eta erroilu hau
guztia? Zertarako, Roberto, ukatzen duzun zerbait hainbeste aldarrikatu?”</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Bada, kontua da
nazkatu samartuta nagoela euskaldunzahar askok euskaldunberrioz duten estimu
eskasarekin. Eta, horregatik, albait ozenen, lau haizeetara zabaldu nahi dut
euskaldun berria naizela, euskaldunberri, eta ez euskaldunzahar, dena hitz
bakarrean, aurretik idatzi dudan bezala, horrela etiketatuta gauzkalako
zorioneko gizarte honek.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Izan ere,
euskaldunzahar horietako askok pentsatzen dute, antza, euren modura egiten ez
badugu euskaraz, ez garela eurak bezain euskaldun. Ez dute euskaraz ikasteko
egin dugun ahalegina aintzat hartzen eta, oraindik ere, plastikozko euskaratzat
dute gurea, euskaldunberriona. Horrela, ez digute euren euskal komunitatean
sartzeko aterik irekitzen, eta erdara darabilte gurekin, gurekin jardutean euskararik
ateratzen ez zaielako aitzakian; baina mespretxu osoz egiten dute, nik uste.
Gainera, horietako asko alfabetatu bakoak dira eta ez dira gai, esaterako, hau
bezalako testu sinple bat gutxieneko erraztasunez irakurri eta ulertzeko; ez
dira konturatzen sasi-analfabetoak edo erabateko analfabetoak direla euren
jatorrizko hizkuntzan eta euskarak hurkoenekin eta zakurrekin komunikatzeko
baino ez diela balio, bestela, erdarara jo behar izaten baitute; areago,
euskaldunzahar barik, euskaldunTXar esan beharko litzaieke horietako askori,
baina...</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Beste askok, ordea,
eta hauek dira txarrenak, ez dute onartzen eurak ere, azken finean, euskaldunberriak
direla, euskaraz (batuan, alegia) alfabetatu behar izan dutelako erabateko
euskaldun sentitu ahal izateko. Jakin badakite batuan egiten, ederto egin ere,
baina edozein aukera baliatzen dute euren hizkera “jator” eta “parekaezina”
agerian uzteko, nahiz eta, segur aski, testuinguruak euskara batua erabiltzea
zuzen eta egokiagotzat joko lukeen. Horrelako euskaldunzaharrek badakite hau
bezalako testu errazak eta askoz ere konplexu eta aberatsagoak irakurtzen,
ulertzen eta sortzen ere, noski. Baina, nolabait, nabarmen utzi behar izaten
dute, ahal bestetan, bereizketa bat (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">bereizkeria?</i>)
egin behar dela euren eta besteon artean. Eta hain dute obsesio handia
bereizketa hori egiteko, ezen, sarritan, hizkera hori berori, ahozkotasunari
dagokion hori, idazteraino ere ausartzen baitira; lagunarteko e-postak direla,
Interneteko eztabaidagune, foro edo blogak direla...</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Tira, irakurle, ez
pentsa haserre nagoenik inorekin, eta are gutxiago euskaldunokin, berauei nahi duzun
adjektiboa jarrita ere. Burura behin baino gehiagotan etorri zaidan gogoeta
baino ez da hau, beste psikolasto bat, bat gehiago, eta, oraingoan, idatzi
beharra sentitu dut, euskaldun berria naizelako. Horixe da guztia.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Zumaian,
2010eko abuztuaren 15ean, gaueko 11:30ean.</span></i> </span><br />
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;"></span>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-21101622900466459712019-08-09T17:48:00.000+02:002019-08-09T22:40:16.612+02:00HARREMANA(K)<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Betitik, euskara
ikasten hasi nintzenetik, arreta berezia hartu izan dit euskarazko (zenbait) hitzen
sortzeak berak; izan ere, askotan, hitz batek bere baitan beste hainbat hitz
gordetzen ditu eta horien arteko harremanak sortzen du hitz hori. Horrexek eman
izan dit atentzioa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Horrelako berba asko daude (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">lar,
aukeran</i>), baina bereziki batek, bere esanahiagatik edo, ematen dio zentzua
diodan honi; HARREMAN hitzaz ari naiz, hain zuzen. HARTU eta EMAN eleen arteko
konbinazioak sortzen duen HARREMAN hitzak euskaradunon eta euskararen arteko
erlazioa azaltzen baitu, hein handi batean.</span><span lang="EU"></span></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLXr1jlwmnVBwwoOZsd_vVbu2SEypeDPi3MGAwQ8upDa8VKdGd9Jmv4Wt8CeekeYlz3SW0b-_O_zoougP5oD4M2OeHTSwCPzyp6fD5M9FdCi2mCiYyBdUEOkteABXF0i16UWVUubOWKjk/s1600/Harremanak.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="269" data-original-width="270" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLXr1jlwmnVBwwoOZsd_vVbu2SEypeDPi3MGAwQ8upDa8VKdGd9Jmv4Wt8CeekeYlz3SW0b-_O_zoougP5oD4M2OeHTSwCPzyp6fD5M9FdCi2mCiYyBdUEOkteABXF0i16UWVUubOWKjk/s1600/Harremanak.jpg" /></a><span lang="EU"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Garbi dago harreman
batean ezinbestekoak d(ir)ela hartzea zein ematea, bestela, ez baitago
harremanik. Jakina, biak ala biak ez dira proportzio berean izaten ezein
harremanetan, batzuetan, hartu bainoago eman egiten delako, eta, bestetzuetan (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gehienetan, nire ustez</i>), askoz gehiago
hartzen delako eman baino. Nolabait, harreman perfektua liteke proportzio
berean hartu eta ematen deneko hori, baina, egia esanda, desorekatuak izan ohi
dira harremanak, nik uste.</span><span lang="EU"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Gakoa da zenbaterainokoa
den (des)proportzio hori. Hau da, zer ehunekotan finkatzen den hartzearen eta
ematearen arteko elkarbizitza hori; elkarbizitza baita, azken finean, harreman
oro. Eta ehuneko jakin batetik gorako (des)proportzioa denean, harremana
bukatutzat ematen da, eten egiten da, desegin, amaitu (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">bestek jar ditzala ehuneko matematikoak, nik ez</i>). Normalean,
gutxien jasotzen duenak, hots, berak eman baino askoz ere gutxiago jasotzen
duenak, eteten du erlazioa, baina gerta daiteke, eta gertatu egiten da, gutxien
ematen duenak ere amaitu nahi izatea harreman hori, eta horrexegatik, hain
zuzen, gero eta gutxiago ematea. Gizakion arteko harreman orotan gertatzen da
hori, eta, horrela, (des)proportzioaren araberako harremanez harreman bizitzen
goaz, harremanak sortuz eta eutsiz/amaituz.</span><span lang="EU"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Bada, euskaradunok
euskararekin dugun harremanean ere beste horrenbeste gertatzen da, nire ustez.
Bizi garen Euskal Herri diglosiko honetan badakigu, jakin, euskara ez dela ezinbestekoa
bizitzeko (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">zentzu praktikoaz ari naiz, ez
sentimentalaz</i>), eta, hortaz, geuk erabakitzen dugu zenbateko harremana
dugun euskararekin. Batzuk euskaraz sortu (munduratu) eta bizitza guztian
harekin harreman estu eta proportziodun batean bizi dira, non euskaratik
jasotzen duten beste ematen baitiote euskarari eurek ere (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">horiek omen dira “benetako” euskaldunak</i>); beste batzuek, euskaraz
sortu arren, muzin egiten diote euskarak ematen dien guztiari eta harremana
albait arinen bukatzea bilatzen dute; beste zenbaitek, erdaraz jaiota, halako
hurbilpen bat egiten dute euskarazko komunitatera, baina, arrazoiak arrazoi, ez
diote euskarari ematen euskarak eurei ematen dien adina (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">edo, akaso, alderantziz, ez dakit</i>) eta porrot egiten du euren
arteko harremanak; badira, ordea, erdaraz jaio arren, hurbildu baino gehiago,
erabateko murgiltzea egiten dutenak euskarazko komunitatean, harreman orekatua
eta iraunkorra lortuz; eta, era berean, badira murgiltze trinkoa egin arren, euskal
komunitatean arrotz sentitu, edo onartuak ez, eta arrakastarik gabeko aldi
baterako harremana baino izaten ez dutenak. Tira, botikan bezala, nahi beste
harreman mota topa litezke euskararen eta euskaradunon artean, ezta?</span><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Nik neuk, oraingoz, ez dizu(e)t esango, irakurle, zer-nolako harremana
dudan euskararekin. Aurretik, baina, zuei galdetu nahi dizuet zuenaz, eta
HARTU-EMAN binomioaren arteko proportzioaz hausnarketa egiteko proposatu.
Pentsatu serio, birritan edo gehiagotan, ezer erantzun aurretik.</span><span lang="EU"></span></div>
Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-81186735740311221882019-04-11T19:52:00.000+02:002019-04-11T20:59:41.067+02:00EUSKA(RA)(L)DUNA, BETI AITZAKIATAN.Gaur arratsean, telefonoz, <a href="https://twitter.com/portugoieta/status/1116369065226928128">Twitterren</a> txiokatu ditudanak bilduko ditut hona, ZUZEU orainkarian "<a href="https://zuzeu.eus/euskara/euskararen-gibelatzeaz/">Euskararen gibelatzeaz</a>" irakurritakoan.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcMsWgc780SqSbtY_s0Uqt_mzJVQ9x9j94l_iXvyzQSILuogSBnR9SSCt3_rr24FGT7xHAg5ikHjI9D1NNUc1wg6Xnem4ITC25iRPgDvyR4Mm1UX128s6cXwetDQHbhJpAMFvnmvsdkoQ/s1600/Euskararik+gabe%252C+EHrik+ez.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="375" data-original-width="500" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcMsWgc780SqSbtY_s0Uqt_mzJVQ9x9j94l_iXvyzQSILuogSBnR9SSCt3_rr24FGT7xHAg5ikHjI9D1NNUc1wg6Xnem4ITC25iRPgDvyR4Mm1UX128s6cXwetDQHbhJpAMFvnmvsdkoQ/s400/Euskararik+gabe%252C+EHrik+ez.jpeg" width="400" /></a></div>
<br />
Hona hemen zortzi txio laburrok:<br />
<br />
<b>1)</b> Arrazoi du Gabi Oyharzabalek dioenean hemen, Hego Euskal Herrian, eta
bereziki EAEn, beti aitzakiak ditugula besteri egozteko euskara
gibelatzearen erantzukizuna.<br />
<br />
<b>2)</b> Eragozpenak eragozpen, euskara legezkoa da hemen, lanpostu publikoetan
lan egiteko eskakizunetako bat, eta, Euskararen Legearen
(koofizialtasunaren) 40 bat urteren bueltan, asko eta asko gara
euskara(z) ikasi eta bizitzeko (benetako) gaitasuna dugunok.<br />
<br />
<b>3)</b> Hala ere, edozein aitzakia erabiltzen dugu, egunero, uneoro,
gaztelaniaren mundu erakargarri eta txundigarrian murgiltzeko.
Eta GU maiestatikoa darabildanean, ez dut esan nahi denok berdin
jokatzen dugunik, denok euskarari eta, hortaz, Euskal Herriari traizio
egiten diogunik.<br />
<br />
<b>4)</b> Badakit, bai, euskaradun huts nahiz euskaldun zintzo askotxo dagoela,
zaudetela edo gaudela, baina nabarmenegiak begitantzen zaizkit
bestelakoak, erdarara jauzi egiteko ia aitzakiarik ere behar ez dutenak.<br />
<br />
<b>5)</b> Izan ere, nik egunero-egunero entzuten ditut euskaldunak euren artean
gaztelaniaz berbetan; maiz, niri inoizkotan eta bakarka euskaraz egiten
didaten euska(ra)(l)dunak (?).<br />
<br />
<b>6)</b> Batzuetan, eta ez gutxitan, pentsatu izan dut hobe litekeela, lehengo
garaietan bezala, euskarak (benetako) jazarpena eta debekua jasan
beharko balu, horrela behintzat, euskal kontzientzia, akaso, berriro
piztuko bailitzateke eta horrek, nonbait, koherentziaz jokatzera
animatuko gintuzke.<br />
<br />
<b>7)</b> Tira, barkaidazue, euskaldun txiolari zintzook, baina arrats txarra
pairatzen ari naiz zentzu horretan, enegarrenez, semeen entrenamendu
orduan nahiz osteko ohiko garagardo dastaketan: zenbat eta zenbat
'euskaldun' erdaraz egiten!<br />
<br />
<b>8)</b> Eta ni, zer ondo txokotxo honetan, bazter, bakarrik.
Umeak hartu eta etxera noa, zazpiak jotzeko dira eta.Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-64644683847283334152019-03-05T22:09:00.003+01:002019-03-17T16:25:16.661+01:00EUSKAL AKULTURAZIOA<div style="text-align: justify;">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156">
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><span lang="EU">Betitik pentsatu
izan dut “akultur<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: red;">iz</span></b>azioa” terminoa bazela, eta gaztelaniaz “acultur<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: red;">iz</span></b>ación”
zela, baina oker ibili naiz, antza. Euskal Wikipediara jota, izan ere, erraz
topatu dut “akulturazio” kontzeptua; gaztelaniazko “aculturación” delakoa. Eta,
labur esanda, zera esan nahi du akulturazioak: “Gizaki bat edo giza talde bat,
berezko kultura (gutxitua edo menderatua) galduta, beste kultura (nagusiago edo
menderatzaile) batez jabetzea da akulturazioa; hots, kultura menderatua edo gutxitua
dutenak kultura menderatzailera edo nagusira egokitzea, horren eragile
behinenetako bat kolonizazioa izanik.”</span>
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Bada, Wikipediako definizio biak irakurrita, bistakoa da biotako zein
den lehenagokoa, zein datorren zeinetatik, zein den sortua eta zein itzulia.
Hots, zein den hizkuntza menderatzailea eta zein menderatua; akulturatzailea
eta akulturatua, bestela esanda.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi04HaZCdgK95vcsKxw3sY2faLmm1b1hofhG2P-xic__Y8kaNTTFK4ZEKIzJ8uBfdAw8hglqUKBGw_mFPlGaefTWJRb8MsZMUtH7N67kA57TxUuPQ2u9P8SGxIppRv-29inrgh2DbLgZpg/s1600/AKULTURAZIOA.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="602" data-original-width="958" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi04HaZCdgK95vcsKxw3sY2faLmm1b1hofhG2P-xic__Y8kaNTTFK4ZEKIzJ8uBfdAw8hglqUKBGw_mFPlGaefTWJRb8MsZMUtH7N67kA57TxUuPQ2u9P8SGxIppRv-29inrgh2DbLgZpg/s400/AKULTURAZIOA.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Bada, esango nuke
euskal akulturazioa abian dela aspalditik, eta berori agerikoa dela gizartearen
arlo gehientsuenetan (guztietan ez esatearren). Euskaradunok, esaterako,
euskaldun izanda edo gabe, egunerokoan pairatzen dugun kontua da akulturazioa,
eta, hein handi batean, aktiboki esku hartzen aritzen gara akulturatze prozesuan,
egunean-egunean, eskuzabaltasunez esku hartuta, gainera. Bestela, eman dezagun
begiratua gure ingurura egun arrunt batean, eta kontura gaitezen erdarak eta
erdal kulturak azpiratuta, xurgatuta, janda bizi garela eguneko ordu askotan
zehar, egunero.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Nabarmena da, kasu,
zer hedabide hautatzen dugun informatzeko, entretenitzeko edo komunikatzeko. Nonbait
irakurria dudanez, telebista-katerik ikusienak ei dira, Hego Euskal Herrian,
Espainiako Telecinco edota LaSexta, eta beste horrenbeste gertatuko da, nik
uste, Iparraldean Frantziako kateekin; era berean, diotenez, Radio Euskadi
entzuten dugu gehien irratietan, edo Onda Vasca; El Correo-Diario Vasco, Deia
edota Gara irakurtzen dugu batez ere egunkarien artetik; Interneteko
nabigatzailea bera erdaraz daukagu gehienok, eta, zer esanik ez, erdarazko
webguneetan sartzen gara gehienetan; Whatsapp erabiltzen dugu gehienbat, nahiz
eta euskaraz konfiguratzeko aukerarik eman ez, Telegramek (ez) bezala. Eta
abar.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Zirkunstantzia
horrek, ohitura horiek guztiek, zalantzarik gabe, eragin ukaezina dute akulturazioa
gauzatzean, uneoroko arrastoa uzten baitigute hizkuntz portaeran ere, dela lanean,
lagunartean edota familiaren baitan ere bai. Gero eta erdara gehiago entzuten
da euskaldu(nen) aho(e)tatik eta, euskaraz aritzean ere, gero eta erdal lexiko
gehiago ekartzen dugu euskarara. Kultur erreferentziatzat jotzen ditugu erdal
kulturarenak, estatu frantses eta espainiarreko lekuak, ohiturak, aktoreak,
ardoak eta abar bertokotzat emanez, geureak bailiran.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Eta euskal
akulturazioa gauzatzen ari den honetan, geure buruari galdetu beharko genioke zertan
ari garen, zer egiten dugun: aurre egin eta, nolabait esatearren, geure burua defendatu,
ala kezka handirik gabe erdal kultura eta hizkuntzetara egokitzen ari gara,
eroso, gustura eta geure eginez? Euskaldun bakoitzak erantzun diezaiola galdera horri, nahi duen hizkuntzan erantzun ere.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU"></span><span lang="EU" style="font-family: "times new roman"; font-size: 12.0pt;">Kontua da oraintsu irakurri ditudala Harkaitz Canoren honako hitzok: “<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Iruditzen zait kolonizaturik bizi garela,
kulturalki kolonizaturik, eta gainera gustura gaudela kulturalki kolonizaturik,
baina ez gaude prest onartzeko gustura gaudela kulturalki kolonizaturik</i>.”
Eta, atoan, zera pentsatu dut, erabat ados nagoela Harkaitzekin:
euska(ra)(l)dunok akulturatuta gaude, erdaraz bizi gara, gustura asko, eta geuk
zokoratzen dugu euskara, baina ez gaude prest onartzeko oso gustura bizi garela
erdaraz, akulturatuta. Horixe da nire erantzuna.</span></div>
Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-3557665379857681052018-07-05T14:10:00.003+02:002018-07-05T14:32:27.761+02:00ZERGATIK EZ DUGU EUSKARAZ EGITEN?<div style="text-align: justify;">
Aspaldi honetan, nahikoa zabaldu
da ondoko tesi orokor hau: gero eta euskal herritar gehiagok daki euskaraz,
baina, halaber, gero eta gutxiago erabiltzen da euskara. Hau da, ezagutzak eta
erabilerak ez dute biek ere gora egiten, edo ez, behintzat, hein berean. Eta,
horren harira, halako kezka bat piztu da sare sozialetan, oro har, eta
euskalgintzaren eremu zehatzetan, batik bat. <a href="https://euskaraldia.eus/"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="color: blue;">Euskaraldia</span></b></a> dugu kezka orokor
horren aurreko erantzunik behinena, nolabait esatearren.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Bada, “zergatik” horri erantzun
nahian jesarri naiz teklatuaren aurrean oporren atariko egun eguzkitsu-euritsu-trumoitsu
honetan, eta, balizko erantzunak ematean, euskaldun guztiak inplikatu nahi
nituzke; horretarako, GU pluraleko pertsona erabiliko dut, nork bere burua
errazago identifika dezan hurbilen sumatzen d(it)uen erantzun zehatz
bat(zu)ekin. Hau da, zergatik ez dugu euskaldunok (guk, baita zuk eta biok ere)
euskaraz egiten? Tira, hiruzpalau (galdera-)erantzun bururatzen zaizkit, atoan.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Arrazoiak asko eta askotarikoak
izan daitezke, noski. Gutako bakoitzari egingo baliote galdera hori, ziur naiz
erantzule adina erantzun emango genituzkeela, baina, orobat, erantzun komun
batzuk ere bai; hau da, erantzun erraz eta erabiliegi horiek ere badira, gutako
edonork sakoneko erantzun hausnartu bat ematea ekiditeko darabiltzanak, beti “balio”
izaten duten erantzunak: inguruan inork ez dakielako edo erabiltzen ez duelako,
kuadrillako baten batek jakin ez eta harenganako errespetuagatik, inon
artatzean lehenengo hitza beti erdaraz zuzentzen didatelako… Betiere, besteren
errua izan ohi da guk euskaraz ezin egitea, ezta? Edo, ia beti, halako
erantzunen bat pentsatu izan dugu geure buruari galdera hori egindakoan:
zergatik ez dut euskaraz egiten?</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Euskara gutxi dakigulako?</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Euskara(z) gutxi edo eskas
jakitea izango da, ziurrenik, euskaldun askoren arrazoi nagusia euskaraz ez
egiteko. Gu euskaraz sortuak izan nahiz euskara ikasiak izan, ezin ahantzi
euskara hizkuntza gutxitua dela eta, hortaz, normalizatu gabea oraindik ere.
Horrek berekin dakar, gizarte aldakor honen edozein funtzio betetzean,
euskaldunok (zaharrek zein berriok) halako gabeziak edukitzea funtziook
euskaraz gauzatu nahi izatean, eta, erdaraz ere badakigunez, erraz asko
pasatzen gara erdarara ziurgabetasun kutsu bat sumatu orduko. Erdara, jakina,
hizkuntza normalizatua dugu gizarteko funtzio guzti-guztietan; beraz, euskarak
sortzen digun ziurgabetasun hori ziurtasun bihurtzeko, erremintarik erabilerrazen
eta ohikoena izaten zaigu erdara. Gustatu edo ez, onartu beharra dugu euskaldun
gehientsuenok (denok ez esatearren) analfabeto funtzionalak garela. Erdaraz ere
halakoxeak gara, ziurrenik, baina erdarak duen normalizazio-mailak
normaltasunez eta ziurtasunez jardutera garamatza hizkuntza horretan;
gaztelaniaz Hegoaldean, eta frantsesez Iparraldean.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Nik neuk, egia esanda, ez dut
inor ezagutzen, ez eta euskaltzale militanterik militanteena ere, larritasun
egoera batean erdara salbazio gisa baliatzen ez duenik. Ohar gaitezen,
esaterako, gure kutxa edo banketxeko leihatilan egon eta operazio
garrantzitsuren bat egin behar dugunean, zeinen erraz jotzen dugun erdarara, ez
erratzekotan; zenbakiak eta sosak ditugunean eskuartean, akabo militantzia. Edo
“hil ala biziko” dokumenturen bat irakurri edo erredaktatu nahi/behar dugunean,
berdin gertatzen zaigu; gutako zenbatek dauzkagu, adibidez, gure jabetzen
(etxe, lursail, ibilgailu eta abarren) eskriturak, salerosketa-agiriak edo dena
delako dokumentazioa euskaraz? Ez naiz ausartzen balizko portzentaje bat ere
esatera.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Aukerarik ez dugulako?</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Beste arrazoietako bat, maiz
entzun ohi duguna, zera da: euskaldunak egin egin nahi du euskaraz, baina,
askotan, ez du eskura egin nahi duen hori euskaraz egiteko aukerarik. Aukera,
esku(r)a eta euskara; bai, <span style="color: blue;"><a href="https://www.berria.eus/paperekoa/1859/032/001/2014-10-04/euskara_eskuara_euskera_eta_abarrak.htm"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">eskuara(z)</b></a></span>
erranen lukete Pirinioetatik gorako euskaldunek. Eta <span style="color: blue;"><a href="https://gureeskudago.eus/"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">gure esku</b></a></span> dagoela ihardetsiko lukete Auñamendietatik beherako
euskaltzaleenek; alegia, benetan egin nahi duenak egin egin dezakeela. Baina,
tira, badakigu txuri guztiak ez direla irin.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE-ZZ0s3ZgkbAiFTr1HxnbhyphenhyphenGALbmdBzvCl3i6zcHXC_S-kkqJ3Iyq0V85hm1tDPdDr73ROcdhPhHRWQ-ngApF3gfC_JuFynO2ZjYFyTxoK2JbMcETLfMc8A_2Zi1VZRHrHyY0TDgjPLo/s1600/nirekin+eskuara.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="459" data-original-width="394" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjE-ZZ0s3ZgkbAiFTr1HxnbhyphenhyphenGALbmdBzvCl3i6zcHXC_S-kkqJ3Iyq0V85hm1tDPdDr73ROcdhPhHRWQ-ngApF3gfC_JuFynO2ZjYFyTxoK2JbMcETLfMc8A_2Zi1VZRHrHyY0TDgjPLo/s320/nirekin+eskuara.jpg" width="273" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Egia da borondatea dela
baldintzarik lehenen eta ezinbestekoena, ezina ekinez egiten dela, baina badakigu,
jakin, euskaldunok ohiko kontsumo asko ezin ditugula euskaraz egin. Joan
gaitezen edozein egunetan zinema-areto batera eta azter dezagun zer-nolako
eskaintza dugun euskaraz, esaterako. Egia esanda, edozein kontsumo mota egiteko
orduan, gero eta eskaintza zabalagoa dago euskaraz, baina gabeziak ere
handi-handiak dira, tokiaren eta unearen arabera, gehienbat. Maiz, zorigaitzez,
eskaintzen zaigun unean eta tokian ez dugu ahal beste kontsumitzen, eta,
eskaintzarik ez dugun lekuan eta momentuan, ordea, kontsumitu nahi izaten dugu;
nahia eta ahala beti elkarren eskutik ez doazelako seinale, ezta?</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Hipokrita hutsak garelako?</b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Euskaldunak ez omen du bere hitza
jaten. Gaztelaniaz, behintzat, maiz entzuna dugu “palabra de vasco” delako
hori. Esan eta izan, alegia. Baina irudipena dut gizarte gero eta mestizo eta
globalago honetan “euskal(dun) hitzik” askorik ez dagoela jada. Erran nahi
baitut, agian hutsak ez, baina hipokrita samarrak bagarela euskaldun asko eta
asko, sudurpean dugula indarra eta esaten dugun hori, usu, ez dugula gauzatzen.
Euskara maite dugula diogu, baina, aukera izan arren, ez dugu euskaraz egiten; euskara
gure hizkuntza dela diogu, baina besterena erabiltzen dugu maizago “gurea”
baino; “euskaraz bizi nahi dut” aldarrikatzen dugu, paparreko itsaskinak edota
elastikoak jantzita, baina aukerarik txikienean erdaraz bizi dugu bizitza; ahoa
bizi eta belarriak prest agertzen ditugu euskaraz datorren udagoieneko 11
egunerako, baina urtearen gainerakoa erdaraz egiten dugu, hein handi batean
behintzat; nahiak adierazten ditugu euskaraz, baina erdaraz gozatzen ditugu
bizipenak.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Euskaldunak nahasian bizi gara
erdaldunekin batera, erdaldunen artean, euskaratik eta euskaraz baina erdaratik
eta erdaraz ere bai. Bakoitzak jakingo du zer neurritan batean ala bestean
gehiago, baina horretarako zergatiak, gehienetan, pertsonalak izaten dira,
norberaren tokian tokiko eta unean uneko erabakiak. Eta, gehienetan barik
gehiegitan, irudipena dut sozialak balira bezala zuritzen edo justifikatzen
ditugula norberaren hautu pertsonal horiek.<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 12.0pt;">Laburbilduz, zera esan nahi dut: batzuetan, euskaldunok <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">aukera handirik gabeko analfabeto hipokrita
samarrak</b> garela pentsatzen dut. Baina lasai, irakurle, batzuetan baino ez dut
hala pentsatzen; gehienetan, nire euskalduntasun falta bestek egiten didan
jazarpen linguistiko kulturalaren ondorio dela pentsatzen dut neuk ere, zuk
bezala.</span></div>
Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4034870744315600144.post-51699177701981797352018-04-12T10:42:00.000+02:002018-04-12T10:42:33.072+02:00ERDARAREN ZIRRIKITUAK<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
</w:Compatibility>
<w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel>
</w:WordDocument>
</xml><![endif]--><span lang="EU">Datorren irailaren
14an, zortzi urte beteko ditu ondorengo testu honek, neronek idatzia eta inon
argitaratu gabea. Orain berrirakurri eta, <b>gaurkotasuna duelakoan</b>, hona
ekartzea otu zait:</span>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span lang="EU">ERDARAREN ZIRRIKITUAK</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Euskaldunon artean,
Hego nahiz Ipar Euskal Herrian, oso ohikoa izaten da, ezinbestekoa ez
esatearren, erdararekin (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">gaztelania eta
frantsesarekin, alegia</i>) etengabeko harremanean aritzea. Ausartuko
nintzateke esatera, egun, ez dagoela euskaldunik egunero erdararekin, gutxi edo
asko, erlazionatzen ez denik. Are gehiago, harreman hori sortzaile izaten da
gehienetan; hau da, erdara sortu beharrean aurkitzen gara, egunero zertxobait,
euskaldun guztiok.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Gauzak horrela, ondo
zurituta daukagu erdaltzaletasun hori, zaletasuna barik, derrigorrezkotasuna
bailitzateke, nolabait esatearren. Baina, nahiak eta beharrak alde batera
utzirik, bada erdararako joera nabarmen bat euskaraz jardutean, nik ondo sekula
ulertu ez dudana. Eta ez naiz ari, ez erdarakadez, ez eta <i style="mso-bidi-font-style: normal;">euskañola</i>z ere, euskarazko ahozko jardunean txertatu eta instalatu
diren erdal terminoez baizik; nik horiei <i style="mso-bidi-font-style: normal;">erdararen
zirrikituak</i> esaten diet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbGvlwq4U3srhF7uwWoXufLtlKIA9q8OGS-qHf0JmhY9ERC_Yi3H-V-dg5o-1blzxDd4m7GjJpfen3694wy7kwABXwievo3M7UJZefvciCrR-oMcmN5pi1pH0eSiBnfsxwTmGdCpueLq0/s1600/zertarako-euskara-19-728.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="546" data-original-width="728" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbGvlwq4U3srhF7uwWoXufLtlKIA9q8OGS-qHf0JmhY9ERC_Yi3H-V-dg5o-1blzxDd4m7GjJpfen3694wy7kwABXwievo3M7UJZefvciCrR-oMcmN5pi1pH0eSiBnfsxwTmGdCpueLq0/s320/zertarako-euskara-19-728.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Askotan entzuten
ditugun makulu edo moldeak dira, eta asko ere badira, gero eta gehiago, nik
uste. Gaztelaniazko <i style="mso-bidi-font-style: normal;">porke</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">eske</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">bueno</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">porejenplo</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">yake</i>, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">lokepasake</i>… eta horrelakoak, neuk behintzat, gero eta gehiagotan
entzuten ditudala esango nuke, eta, are gehiago, testuinguruak bultzatuta, noiz
edo noiz neureganatu eta beroriek erabiltzeko joera ere izan dudala aitortu
beharra dut. Horietako batzuk, erabiliaren erabiliaz, euskara ere badirela esan
liteke (“<i style="mso-bidi-font-style: normal;">akaso”, esaterako</i>), baina
ezin ukatu euskarak berezko dituen beste termino batzuk badirela horien
aurretik.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Amorragarriena,
dena den, ez da horien erabiltze hutsa, berorren aurretik dauden edo egon
daitezkeen arrazoiak baizik. Izan ere, euskara ikasten ari den batek erabilita,
pentsa daiteke beharra baino ez dela, ez duelako erraztasunik halako
esapideetan euskaraz eta, ulertzekoa denez, ama-hizkuntza duen gaztelaniarenak
ahoratzen zaizkio. Baina susmoa dut horrelako <i style="mso-bidi-font-style: normal;">zirrikitu</i> horiek, gehienbat, euskaldun zaharrek darabiltzatela, eta
ez, espresuki, euskarazkorik ez dakitelako, bestelakoengatik baino.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Eurei galdetuta,
beroriek erabiltzeko agertu ohi duten arrazoi nagusia jatortasuna izaten da.
Diotenez, jatorrago eta komunikatiboagoa da horrelakoak botatzea, horrela
erabiltzen delako euskara euren inguruan eta, bestela, artifizial samar hitz
egingo luketelako euskaraz; hots, den-dena euskaraz esatea, euskararen
jatorrizko moldeak ere erabilita, ez ei da oso polita eta, are okerrago, eskas
komunikatzen omen du euskara horrek.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Nik, ordea, bestela
pentsatzen dut. Nire iritziz, gaztelaniaren termino horiek erabiltzeak (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">eta uste dut Iparraldean beste horrenbeste
gertatzen dela frantses terminoekin</i>) beste oinarri sendoago eta
kezkagarriago bat du: <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ordezkapen
linguistikoa</b>, hain zuzen. Hau da, gehienetan hiztuna konturatu gabe gertatu
arren, hiztun horrek hainbesteko erraztasuna eta indarra hartu du bere bigarren
hizkuntza den gaztelania edo frantses horretan, ezen dagoeneko ama-hizkuntza
duen euskararen tokian sartzen ari baita, zirrikitu txiki baina adierazgarri
horien bidez bada ere. Eta, nolabait esatearren, apurka-apurka lehenengo
hizkuntza izateko aldarrikapena egiten du horrela erdara horrek, euskara
bigarren (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">edo auskalo zenbatgarren</i>)
postura atzeratuz. Prozesu ordezkatzaile hori, adibidez, agerian da hainbat
euskaldun zahar pasiboren kasuan. Sasoi batean, gazteagotan edo, euskara
gehiago egiten zuten eta, orain, berriz, ulertu baino ez dute egiten, eta ez
dira egiteko gai izaten.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Txarrena da, maiz,
termino horien erabiltzaileek ez ezik, euskara ikasten ari(tu) den (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">garen?</i>) askok ere jatortasun-ikurtzat
jotzen duela (<i style="mso-bidi-font-style: normal;">dugula?</i>) erabilera hori
eta, joera “moderno” hori, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">euskañola</i>ri
eta beste hainbat faktoreri gehituta, bada, euskara itsusten eta endekatzen ari
dela, neure ustez, behintzat.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU">Prestigiozko
erabiltzaile eta esparruak behar ditu euskarak, nik horretan ez dut
zalantzarik. Eta, beharbada, egunero euskaraz nahiz erdaraz egiten dugunok
hausnartu egin beharko genuke zer-nolako euskara eta zein testuingurutan egiten
dugun.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: ES;">Portugaleten, 2010eko irailaren 14an.</span>Alkarterrihttp://www.blogger.com/profile/08561719407652077595noreply@blogger.com0